I flera av de ärenden där barn farit illa visar SVT:s kartläggning att det handlar om att socialtjänsten inte haft ett barnperspektiv eller inte lyssnat på barnen.
Det var något som Cecilia Grefve, regeringens tidigare samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården också märkte, när hon besökte 50 kommuner och träffade både chefer och handläggare inom socialtjänsten och dem som berörs av deras beslut.
Ängslighet och byråkrati
Hennes rapport slår fast att alltför mycket tid ägnas åt byråkrati och att socialtjänsterna präglas av en ängslighet att göra rätt enligt reglerna.
Utredande socialsekreterare ägnar i snitt cirka 2 procent av sin arbetstid, vilket innebär ungefär 10 minuter om dagen, till enskilda möten med barn och ungdomar i behov av vård, visade en undersökning utredningen gjorde.
Utredningen kom med flera förslag på förändringar till regeringen, där arbetet nu pågår, till exempel om tidigare och samordnade insatser.
Men främst tror hon att det handlar om att skapa stabila arbetsgrupper med tilltro till varandra och med pågående kompetensarbete.
– Jag tror att många socialtjänster har mycket att lära av varandra, att man kan utvecklas av att se hur de kommuner gör som har ett bra arbete med de här frågorna, säger Cecilia Grefve.
Samtidigt var ojämlikheten i det stöd och det skydd som idag finns för barn bakgrunden till rapporten “Fortsatt arbete i barnets och ungdomens reform”.
”Skarpare lagstiftning”
Maria Eriksson, professor i socialt arbete, är mer inne på att det behövs en skarpare lagstiftning för att öka kraven på kompetens hos socialtjänsterna.
– Jag tror att några steg framåt skulle man ta om man hade betydligt tydligare krav. Det är en lagstiftningsfråga också. Om inte kommunerna själva tar ansvaret. Att faktiskt peka på kompetenskraven när det gäller att arbeta med barn och familjer.
Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter, till exempel så ska barnrättsperspektivet förtydligas i socialtjänstlagen.
Så märker du att ett barn far illa
Barn är individer och kan må dåligt på många olika sätt, och av olika anledningar. Varje person som far illa har olika sätt att reagera och hantera det.
Barnet kan till exempel ha ett eller flera av dessa besvär:
- Nervös
- Orolig
- Mycket arg
- Irriterad
- Ledsen.
Det är också vanligt att ha besvär i kroppen på något sätt. Det kan till exempel vara ett eller flera av dessa besvär:
- Ont i magen
- Ont i huvudet
- Ångest
- Sömnsvårigheter.
En del barn är borta mycket från skolan, kränker andra barn, skadar sig själv, begår brott eller använder droger.
Det finns också barn som inte visar utåt att de far illa. De tystnar och drar sig undan. En del barn är mycket ensamma.
Barnet kan också ha skador på eller i kroppen, så som blåmärken, svullnader och brännskador.
Om du anar att ett barn far illa finns det olika saker du kan göra:
1. Lyssna och visa intresse om barnet börjar berätta
2. Anmäl till socialtjänsten. Läs mer på föreningen Orosanmälan.se:s webbplats.
Har du det jobbigt hemma? Hit kan du vända dig
På Ungdomsmottagningens hemsida kan du hitta en mängd olika tips om du till exempel blivit utsatt för trakasserier, hedersrelaterat våld eller våld från familjen. Här får du hjälp vem man kan prata med och hur man anmäler ett brott.
BRIS har flera olika kontaktvägar, här kan du både chatta, maila och skriva anonymt i deras forum och få hjälp av både vuxna och andra unga. De har även ett telefonnummer, 116 111, som går bra att ringa gratis till mellan klockan 14.00-21.00 alla dagar.
På Youmo finns information på flera språk. Här kan du som ung få hjälp och hitta kontaktvägar till flera forum om du behöver stöd!
Ibland vill man söka hjälp utan att någon ska veta om det. Här finns en guide över hur du döljer ditt besök i webbläsaren på datorn eller mobilen.