– Ni ger oss ett sameting utan beslutanderätt, sade då Lennart Pittsa, en av dem.
Aktionen var en protest mot att regeringen samma höst släppt småviltjakten fri i fjällvärlden. Tidigare hade samerna haft rätten att upplåta jakt där.
Jakträtten är fortfarande brännande het för många politiker i Sametinget, liksom andra rättighetsfrågor.
– Vi måste få större inflytande när det gäller nyttjanderätten över land och vatten, säger Håkan Jonsson, ordförande för Jakt- och fiskesamerna, största parti i Sametinget efter senaste valet i maj.
”Jätteviktigt för samerna”
Gruvexploateringar kommer att bli en viktig fråga för Sametinget under den kommande mandatperioden, säger han.
Sametinget är både ett folkvalt parlament och en myndighet och dess inflytande är begränsat.
Den stormiga inledningen har följts av fem turbulenta mandatperioder. Interna bråk har präglat den unga institutionen. Många har ifrågasatt den.
– Men Sametinget har gått oerhört mycket fram under de här 20 åren, oavsett vad man säger. Sametinget är jätteviktigt för samerna, säger Håkan Jonsson.
– Det tar tid att finna former för demokrati, säger han
Kungen deltar i jubileet
Kungen medverkade när Sametinget invigdes 1993 och han deltar också när 20-årsjubileet firas i Jokkmokk den 28 augusti i samband med att parlamentets sjätte mandatperiod inleds.
Dessutom medverkar bland andra landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) och handelsminister Ewa Björling (M).
Gäster från Grönland, Kanada och Australien (länder med urbefolkningar) finns också på plats.
Nio partier i tinget
Sametinget har 31 ledamöter, från nio partier.
Tinget är både ett folkvalt parlament och en statlig myndighet med kansli i Kiruna.
De 31 ledamöterna håller plenum (möte) på olika platser i det samiska området.
Det finns uppskattningsvis mellan 20 000 och 35 000 samer i Sverige.
För att få delta i Sametingsvalet krävs att man har en nära relation till det samiska språket. Den som har en förälder som är, eller har varit, upptagen i röstlängden har också rösträtt.
Källa: Sametinget (TT)
