De fem männen, som beskrivs som centralgestalter i den islamistiska miljön, togs i förvar under Säkerhetspolisens offensiv i våras.
En av dem som nu har fått utvisningsbeslut är imamen Abo Raad, eller Riyad Abdulkarim Jassim Jassim, som han egentligen heter. Under tiden som imam i Gävle har han pekats ut som en förespråkare för salafism, en mycket konservativ och puritansk riktning inom islam, som ligger nära terrorgruppen IS ideologi.
När SVT Nyheter tidigare har intervjuat Abo Raad har han uppgett att han inte förstår på vilket sätt han skulle vara en fara för Sverige.
– Det är orättvist. Jag kan inte försvara mig när de säger så. Jag har inte gjort fel. Jag har inget att gömma, sa han då.
När SVT Nyheter 2016 intervjuade Abo Raad uppgav han att han inte var salafist, men ville inte heller ta avstånd från rörelsen. Han greps tidigare i år tillsammans med sin son, som också är en av de personer som ska utvisas. Exakt vad Abo Raad, hans son eller någon av de andra männen som nu utvisas har gjort för att anses för farliga för Sverige är dock hemligt.
”Kvalificerade säkerhetshot”
Säkerhetspolisen använde sig av lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) för att se till att männen skulle utvisas. Migrationsverket instämde i bedömningen, men beslutet överklagades till regeringen – som nu alltså fällt avgörandet.
”Efter att jag tagit del av Säkerhetspolisens underlag och det som parterna anfört har regeringen beslutat om utvisning av sex personer som utgör kvalificerade säkerhetshot. Säkerhetspolisens arbete mot ökad tillväxt i extremistmiljöer är viktigt. I det här uppdraget ingår att agera mot individer som inte är svenska medborgare och utgör ett hot mot Sveriges säkerhet”, skriver inrikesminister Mikael Damberg (S) i en kommentar till SVT.
Skarp signal
Sedan tidigare har en skolledare från Västsverige fått sitt utvisningsbeslut. Det är dock osäkert om någon av männen kommer att kunna utvisas eftersom de riskerar förföljelse i hemlandet.
”Migrationsöverdomstolen har kommit fram till att det för närvarande föreligger hinder mot att verkställa utvisningsbesluten. Detta är regeringen bunden av. Regeringen arbetar aktivt för att undanröja de hinder mot utvisningarna som Migrationsöverdomstolen anser föreligger”, skriver Michael Damberg.
Terrorexperten Magnus Ranstorp anser att utvisningsbesluten skickar en skarp signal, även om männen inte kan utvisas.
– Det skickar en kraftig signal att man gått igenom den här processen. De kan inte utvisas nu, men det kanske går i framtiden, har han tidigare sagt till SVT Nyheter.
Enligt LSU kan en person frihetsberövas i upp till ett år. Just nu pågår en utredning som ska ta fram förslag på hur människor som inte kan utvisas ska kunna kontrolleras. Bland politiker finns förslag på att plocka bort tidsgränsen helt, införa elektronisk fotboja och ha anmälningsplikt.