Den första juli 2018 ändrades sexualbrottslagen till det som kom att kallas samtyckeslagen. Sen dess har anmälningarna om våldtäkt fortsatt öka i en trend som redan börjat ett par år tidigare. Men störst förändring syns i statistiken för åtal och fällande domar. Under 2022 dömdes mer än dubbelt så många för våldtäkt jämfört med innan lagändringen.   

– Fall som tidigare inte gick att klara upp gör nu det. Det gäller passivitetsfall där offret inte aktivt säger något och kämpar inte emot men drabbas kanske av en frysreaktion. Andra fall är överrumplingsfall, säger Lars Lewenhagen, utredare på Brå.

“Viktig förändring” 

Flera frivilligorganisationer SVT pratat med vittnar om att fler brottsoffer ser en poäng med att polisanmäla idag och att unga tjejer är mer medvetna om sina rättigheter.  

Även målsägandebiträdet Silvia Ingólfsdóttir Åkermark, som ofta företräder kvinnor i våldtäktsmål, är positiv till lagens effekter.

– Jag tycker att samtyckeslagen har varit en väldigt viktig förändring. Framförallt för brottsoffer och för allmänhetens syn på vad en våldtäkt är, säger hon. 

“Fler oskyldiga döms”  

Men lagen sågas av advokaten Bengt Ivarsson, som satt med som expert i en utredning inför lagförändringen.

– Jag tycker att den här lagstiftningen är problematisk och har uppfattningen att fler oskyldiga döms idag än tidigare. Ofta finns ingen teknisk bevisning utan det handlar om muntliga uppgifter där ord står mot ord och det gör att det finns en väldigt stor osäkerhet. Det kanske är den mest rättsosäkra straffrättsliga lagstiftningen vi har i Sverige, säger han.  

Men Silvia Ingólfsdóttir Åkermark håller inte med.

– Jag upplever inte att risken är större att oskyldiga döms. Fortfarande är det ju stora bevissvårigheter och det är åklagaren som har bevisbördan. De lägger ner väldigt många förundersökningar om våldtäkt. Skulle utredningarna bedrivas mer professionellt skulle vi ha fler fällande domar.