Säpochefen Klas Friberg vill utreda möjligheten att göra det strafbart att inneha terrorpropaganda. Foto: Joakim Goksör/TT

Säpochefen: ”Gör det straffbart att inneha terrorpropaganda”

Publicerad

Regeringen bör utreda om det ska bli straffbart att inneha och se på terrorpropaganda, skriver Säpochefen Klas Friberg på DN Debatt. Säkerhetspolisen har i dagarna också lämnat en hemställan till regeringen om att tillsätta en sådan utredning.

”Vid i princip varje tillslag som Säkerhetspolisen gör i arbetet för att motverka terrorism hittar vi filmer och bilder med oerhört grova våldshandlingar och avrättningar. Materialet framställs för att rekrytera anhängare eller för att stärka sympatisörer inför våldsdåd,” skriver Säpochefen Klas Friberg på DN Debatt.

Enligt Friberg kan propagandan dessutom fungera som instruktionsmaterial för hur man kan genomföra våldsdåd.

Som exempel lyfter han fallet med de två män från Göteborg som 2016 dömdes till livstids fängelse för terroristbrott utförda i Syrien. Den tyngsta bevisningen mot de två männen var mobilfilmer som visar hur två personer får sina halsar avskurna.

Möjlighet att lagföra fler

De huvudsakliga vinsterna med en kriminalisering skulle, enligt Säkerhetspolisen, vara ökade möjligheter att lagföra enskilda individer som i dag förekommer inom Säpos kontraterrorismverksamhet.

Dessutom skulle en kriminalisering kunna ha en dämpande effekt på radikalisering, menar Friberg. Han drar en parallell till barnpornografiskt material som i dag är straffbart att såväl inneha som att betrakta.

Samtidigt bör en eventuell kriminalisering ”avgränsas och vägas mot våra fri- och rättigheter”, skriver Säpochefen utan att specificera exakt var en sådan avgränsning bör göras.

– Hur avvägningar och avgränsningar kan göras är något som en eventuell utredning får titta på. Det är ingenting som Säkerhetspolisen lägger någon värdering i, säger Nina Odermalm Schei, kommunikationschef på Säpo. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.