Från och med den första augusti ska förstelärare i vissa utsatta områden få 10 000 kronor extra i lön. Tidigare har bonusen varit 5 000 kronor, men för att locka kvalificerad personal till de skolor med störst utmaningar har regeringen beslutat att höja bidraget.

Den politiska förhoppningen är att satsningen ska leda till förbättrade skolresultat i de socioekonomskt utsatta områdena. Men kritiker kallar satsningen för symbolpoltik.

– Det här känns som en quick fix, säger Anders Carlsson som är biträdande rektor på Vivallaskolan i Örebro.

– Jag tror inte att förstelärartillägget kommer ge en långsiktig effekt med bättre arbetsmiljö och ökad måluppfyllelse i skolan, säger han.

Alla lärare behövs

Anders Carlsson tror att en löneökning kan bidra till att locka nya lärare till skolan, men framhåller att det är minst lika viktigt att satsa på dem som redan arbetar där.

– Jag tror man behöver satsa på en generell ökning av lärarnas löner i utsatta områden, istället för att bara satsa på några få individer. Det kan leda till avundsjuka som gör att duktig personal slutar.

– Det är viktigt att alla som arbetar i utsatta områden stannar kvar så att vi får kontinuitet och en god arbetsmiljö, säger han.

Känns som ett lotteri

Även Lärarförbundet vittnar om att bidraget har skapat osämja och en känsla av orättvisa bland dess medlemmar.

– En del tycker att det känns som att ett lotteri avgör vem som får de här pengarna. Om lärarnas arbetsuppgifter är snarlika är det lätt att ifrågasätta varför den ena kollegan får mer pengar än den andra, säger Maria Rönn, vice ordförande i Lärarförbundet.

Inga tecken på förbättrade resultat

Forskning från Göteborgs universitet visar att det inte går att säga att satsningen på förstelärare har lett till förbättrade skolresultat.

– Det finns inget i våra studier som pekar på det, och jag har inte sett det någon annanstans heller, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Här kan du läsa om hur Sveriges utbildningsminister ser på kritiken.