Fruktsamhetstalet för kvinnor i Sverige går ner. Förra året låg det på 1,78 i riket, med stora variationer på kommunnivå. Det visar den senaste rapporten från Statistiska centralbyrån (SCB)

– Vad nedgången beror på finns inga tydliga förklaringar till, men en förklaring kan vara att åldern vid barnafödande har ökat något de senaste åren, säger Johan Tollebrant, demograf på SCB, till Nyhetsbyrån Siren.

Varierar över landet

Enligt SCB:s siffror har utrikes födda kvinnor högre fruktsamhetstal än inrikes födda, vilket enligt Tollebrant bl.a. kan förklaras av att utrikes födda ofta har ett uppskjutet barnafödande eller kommer till Sverige för att bilda familj. Det finns också stora skillnader mellan olika kommuner. Inte minst bostadssituationen på en ort spelar stor roll för barnafödandet.

– Tydliga studentkommuner, som Uppsala, har ofta en låg fruktsamhet, eftersom det är väldigt få som får barn under tiden som de studerar, säger Johan Tollebrant.

Historiskt har fruktsamheten i Sverige varierat mer än den gjort i många andra europeiska länder. Allra högst var den kring 1990.

Försvagat samband

Kurvan visar tydligt hur konjunkturer, arbetslöshet och den förda familjepolitiken påverkat människors viljan att skaffa barn vid olika tidpunkter. Det sambandet verkar ha förvagats de senaste åren då fruktsamheten gått ner -  trots högkonjunktur och god arbetsmarknad.

Det betyder dock inte att antalet barn som föds är mindre, tvärtom. Dagens föräldrageneration föddes nämligen under babyboomen runt 1990, och de är många.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln uppgavs att utrikes födda kvinnor generellt är ”mer fruktsamma än inrikes födda”. Detta stämmer inte – de får i genomsnitt ungefär lika många barn som inrikes födda kvinnor, men deras fruktsamhetstal i Sverige är högre, då de t.ex. oftare har ett uppskjutet barnafödande eller kommer till Sverige för att bilda familj.