”SD-svängning i Nato-frågan sätter hård press på S”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Stödet för Nato ökar kraftigt i Sverige. Samtidigt öppnar Sverigedemokraterna för ett svenskt Nato-medlemskap. Båda dessa saker kommer att påverka den svenska Nato-debatten och öka pressen på Socialdemokraterna.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Trots att Ryssland vill förhindra både Sverige och Finland från att gå med i Nato ser det ut som att kriget i Ukraina påverkar opinionen i bägge länderna i rakt motsatt riktning.

För både i Finland och Sverige svänger nu opinionen i en alltmer Nato-vänlig riktning.

Novus undersökning som SVT presenterar visar att 49 procent av svenskarna vill att Sverige går med i Nato. Det är en uppgång med hela 12 procentenheter sedan januari och en uppgång med 8 procentenheter den senaste veckan.

Foto: SVT

Historiskt stort stöd

Aldrig tidigare har Novus uppmätt ett så stort stöd för ett svenskt Nato-medlemskap. Samtidigt har andelen som säger nej till ett svenskt Nato-medlemskap minskat till 27 procent.

Det ryska angreppet på Ukraina och den oro detta skapar bland svenska väljare är en viktig förklaring, liksom Natos roll som motkraft mot Ryssland. En lång period av diskussion kring Sveriges försvarsförmåga bidrar sannolikt också till det växande stödet för Nato. Och det här kommer givetvis att påverka den svenska debatten.

Redan kommer signaler från Sverigedemokraterna att partiet är berett att ändra ståndpunkt i frågan. Enligt SD öppnar partiet nu för ett Nato-medlemskap. Frågan har behandlats av SD:s partiledning och ett konkret förslag ska presenteras inom kort, erfar SVT. En sådan omsvängning har stöd bland partiets sympatisörer. Av SD-väljarna vill 57 procent se ett Nato-medlemskap, enligt Novus.

SD-sväng ger majoritet för Nato-ansökan

Svänger Sverigedemokraterna i frågan uppstår också en majoritet i Sveriges riksdag för ett Nato-medlemskap. Sedan tidigare drivs kravet av Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.

En sådan majoritet skulle sätta hård press på Socialdemokraterna, som hittills sagt nej till ett Nato-medlemskap. Partiet vill att Sverige fortsätter att vara alliansfritt samtidigt som samarbetet med Nato och andra länder fördjupas.

Nato-förespråkarna menar att samarbete inte är tillräckligt, endast ett fullt medlemskap ger så kallade försvarsgarantier.

Socialdemokraternas hållning i Nato-frågan är central för ett svenskt medlemskap. Ett beslut av detta slag förutsätter en bred förankring på bägge sidor av den traditionella blockgränsen. Så länge Socialdemokraterna säger nej kan det bli svårt för Sverige att gå med. Ett fortsatt växande opinionsstöd för ett svenskt medlemskap kan dock leda till att Socialdemokraterna ändrar ståndpunkt i frågan. Redan har flera S-debattörer öppnat för en omvärdering av den inom partiet så laddade frågan.

Finlands agerande viktigt

Också i Finland påverkas opinionen av det ryska anfallskriget. En undersökning som presenterades av Yle i veckan visar att det nu för första gången finns en majoritet i befolkningen för ett Nato-medlemskap, 53 procent. Statsminister Sanna Marin har sagt att frågan nu utvärderas, men också gjort klart att någon snabb anslutning inte är aktuell.

Finlands agerande är viktigt för Sverige, och omvänt. Det är svårt att se ett läge där ett av de båda länderna går med men inte det andra. Det handlar om ländernas geografiska läge, men också om det alltmer omfattande försvarssamarbetet.

Samtidigt knyter det pågående kriget i Ukraina Sverige och Finland allt närmare Nato. Länderna involveras allt mera i Natos planering och verksamhet. Det kan också påverka synen på Nato bland svenska väljare, inte minst i ett läge där Ryssland upplevs som ett växande hot.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.