Efter Sverigedemokraternas succéval till riksdagen stärkte partiet sin roll som vågmästare. Men partiet stärkte också sin position i många kommuner och går nu från att vara vågmästare i drygt var åttonde kommun till att bli det i nästan var fjärde kommun. Något som kommer att kunna få effekter i kommunpolitiken.
– Det är inte så att Sverigedemokraterna omedelbart får inflytande och gehör för sina frågor. Men om det blir minoritetsstyre så kan partiet, precis som i riksdagen, endera stödja den regerande minoriteten eller oppositionen och på så vis spela ut dem mot varandra. Då kan de få reellt inflytande i politiska frågor, säger David Karlsson, statsvetare och docent vid Göteborgs universitet.
”Ska försöka få så mycket inflytande vi kan”
Att stärka sin vågmästarroll var ett av Sverigedemokraternas uttalade mål i valrörelsen och partiets vikarierande partiledare Mattias Karlsson säger att man kommer att göra mesta möjliga av sin position i kommunerna.
– Vi ska försöka få så mycket inflytande vi kan i den politik som vi har gått till val på. Det handlar om att försöka förbättra villkoren för de anställda inom offentlig sektor, om att försöka förbättra villkoren för de äldre inom hemtjänsten och givetvis att hålla integrationskostnaden så låg som möjligt och bekämpa brottslighet.
Vågmästarroll utan inflytande
I kartläggningen har SVT kontaktat kommunerna samt undersökt hur stort mandat varje kommunstyre får i kommunfullmäktige. Om en kommuns styre är i minoritet, men blir i majoritet med hjälp av SD:s mandat, så har Sverigedemokraterna en teknisk vågmästarroll.
I 257 av Sveriges 290 kommuner har SVT fått besked om ett klart politiskt styre, i 31 kommuner är det ännu inte klart och 2 kommuner har inte svarat SVT. Även om det ännu inte är klart i alla kommuner hur styret kommer att se ut så är det tydligt att Sverigedemokraterna blir tungan på vågen i betydligt fler kommuner än tidigare. Av 257 kommuner får SD enligt mandatfördelningen vågmästarroll i 71 kommuner, att jämföra med 37 kommuner under förra mandatperioden.
”Kringgår oss”
Trots att Sverigedemokraterna under föregående mandatperiod har haft en vågmästarroll i många kommuner så är det inte alltid de har kunnat påverka i praktiken.
– Ibland så kringgår de stora partierna oss och gör oheliga allianser när de ser att vi riskerar att få inflytande. Men i de lägen där vi har haft möjlighet att påverka så har vi gjort det på ett bra sätt, säger SD:s Mattias Karlsson.
SD-samarbeten nobbas – än så länge
Att samarbeta med Sverigedemokraterna har hittills varit tabu bland övriga partier, inte minst på grund av partiets invandringspolitik. Men enligt statsvetare David Karlsson är det inte omöjligt att detta håller på att ändras.
– Det är mycket möjligt, vi ser vissa tecken på detta i många kommuner där man börjat föra samtala med Sverigedemokraterna och funderar på lösningar där man kanske kan styra i minoritet med visst stöd av SD.
SVT:s kartläggning
SVT har sökt och sammanställt alla tillgängliga uppgifter om styret i Sveriges kommuner från förra mandatperioden och jämfört detta mot uppgifter om styret efter årets val.
Uppgifter om kommunernas styre 2010 till 2014 kommer från Sveriges kommuner och landsting (SKL). SVT har sedan kontaktat kommunerna själva angående vilka partier som kommer styra under den kommande mandatperioden, 2014 till 2018. Därefter har vi beräknat hur många mandat de styrande partierna får i kommunfullmäktige. Uppgifter om mandatfördelning i kommunfullmäktige kommer från Valmyndigheten.
SVT:s beräkning utgår enbart från huruvida kommunens styre får majoritet eller minoritet. Om styret är i minoritet, men får majoritet tillsammans med SD:s mandat, har Sverigedemokraterna en teknisk vågmästarroll i kommunfullmäktige. Det är dock inte säkert att SD får påverka. Exempelvis har partiet tidigare haft svårt att fylla sina platser.
I kartläggningen har SVT fått besked om ett klart politiskt styre i 257 av Sveriges 290 kommuner. I 31 kommuner är det ännu inte klart hur styret kommer att se ut och 2 kommuner har inte svarat SVT.
Fotnot: Som blocköverskridande samarbete har vi i redovisningen använt den definition som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, använder sen lång tid; samarbete mellan Socialdemokraterna och/eller Vänsterpartiet och ett eller flera borgerliga partier. När Miljöpartiet samarbetar med ett eller flera borgerliga partier räknas detta inte som ett blocköverskridande samarbete eftersom partiet historiskt inte ansetts tillhöra vänster- eller högerblocket.