Orsaken till dagens besked att försvarsmakten får ytterligare tillskott och en ny inriktning är den ökade ryska aggressionen i Ukraina och landets ökade militära närvaro i Östersjön och polarområdet.
Dessutom har undervattenskränkningen i Stockholms skärgård i höstas gjort att försvarsfrågan fått ökad prioritet.
– Det är en signal till omvärlden, säger Hultqvist.
Beskedet lämnades av försvarsminister Peter Hultqvist (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) vid en presskonferens i eftermiddags.
Nya system
Pengarna, som kommer att fördelas mellan 2016 och 2020 ska bland annat finansiera en modernisering av marinens fartyg, för att kunna bedriva mer effektiva ubåtsspaningar. Två korvetter från 1990–talet rustas upp med nya system och 11 båtar uppgraderas.
Dessutom ska nya fasta spaningssystem placeras ut i vattnet på strategiska områden. Pengar ska också öronmärkas till ökad militär förmåga på Gotland och tätare övningar för armén, flygvapnet och marinen.
– Vi kan öva och utrusta försvaret på ett bättre sätt, säger Hultqvist.
Fram till 2020 får de internationella uppdragen ett minskat anslag med 300 miljoner kronor årligen.
Begärt mer
Försvarsmakten har dock begärt 16 miljarder kronor i förstärkning för de åren för att klara av den ambitionsnivå som partierna hade i försvarsberedningen, vars rapport lades fram förra våren.
Fler partier har tidigare efterlyst en större militär närvaro på Gotland, inte minst efter att rysk militär och ryskt flyg intagit en högre profil i Östersjöområdet. ÖB Sverker Göranson har dock avrått från en permanent militär styrka på Gotland och hävdat att resurserna kan användas bättre.
Göranson vill nu inte kommentera regeringens nya utspel.
– Det underlag vi har lämnat ligger kvar. Men i övrigt kommenterar vi inte den politiska processen som pågår, utan avvaktar försvarsbeslutet, säger Philip Simon, Försvarsmaktens presschef.
Fartyg och båtar rustas upp för att jaga främmande ubåtar på svenskt vatten. Regeringen lägger nu ytterligare sex miljarder kronor på försvaret.