– Även om det inte kommer att vara den organiserade brottsligheten som står först i kön till polisstationen så minskar vi, med det här, tillgången till vapen och möjligheterna att få tag i vapen, hävdar inrikesminister Anders Ygeman (S).
Tre gånger de senaste 20 åren har vapenamnesti använts, senaste tillfället var våren 2013. Då fick polisen in omkring 15 000 vapen och 36 ton ammunition.
Kan riskerar hårdare straff
Anders Ygeman bedömer att det ändå måste betyda något att ungefär så många vapen har lämnats in också de två första amnestierna.
Den som inte utnyttjar vapenamnestin riskerar ett strängare straff om han eller hon senare skulle ertappas med illegala vapen. Det beror på att straffen för vapenbrott skärps nästa år.
Regeringen aviserade förslaget om den nu aktuella vapenamnestin på en presskonferens dagarna före jul förra året, i samband med att en rad förslag till straffskärpningar för våldsbrott och vapenbrott presenterades.
I den lagrådsremiss som regeringen lämnar till lagrådet föreslås att amnestin ska rulla under februari, mars och april 2018.
Anders Ygemans bedömning är att polisen klarar att ta emot den mängd vapen och ammunition det kan bli tal om utan extra resurser.
Vapenamnesti
Polisen har genomfört vapenamnesti vid tre tillfällen, 1993, 2007 och 2013, med syfte att minska antalet illegala vapen ute i samhället.
Amnestin har inneburit att personer under en viss tid har kunnat lämna in illegala vapen och ammunition till polisen utan att straffas.
Senaste vapenamnestin, som hölls den 1 mars till den 31 maj 2013, fick polisen in över 15 000 vapen och vapendelar samt 36 ton ammunition.
Källa: Polisen (TT)