Hittills i år har det skett 21 sprängningar i Sverige, enligt SVT:s sammanställning. Under december förra året var den siffran 27. Tidigare under 2024 var månadssiffrorna betydligt lägre.
– Det har eskalerat i december och januari, där vi ser en kraftig ökning av sprängvåld, säger Erik Lindblad, nationell operationsledare på polisen.
Han säger att polisen långsamt sett en ökning av det han kallar för instrumentellt våld, där en förklaring till de många sprängningarna just nu kan vara tillgång på sprängmedel. I vissa fall kan utpressning vara en del av motivet:
– Det finns ju oförrätter i de kriminella miljöerna. Man upplever att vissa människor kan vara skyldiga pengar, man ”bötar”, man hittar på skulder. Det i sig kan också driva den här typen av våld.
Kan bero på ökad tillgång
Skjutvapenvåldet har minskat i Sverige de senaste två åren, men för sprängdåden syns ingen liknande trend. Förra året skedde 129 sprängdåd i Sverige. För 2023 var siffran 149.
– Det är ett orimligt högt antal sprängningar, helt klart, säger Erik Lindblad, nationell operationsledare hos polisen.
Kriminologen Sven Granath konstaterar att sprängningarna är ett tecken på att det fortfarande finns flera konflikter i de kriminella nätverken.
Han är, liksom Erik Lindblad, inne på att tillgången på sprängmedel och utförare kan vara det som drivit den senaste tidens sprängvåg. Det skulle också kunna handla om ekonomiska motiv, även om det inte går att slå fast.
– De här infekterade personliga konflikterna har man kanske på något sätt blivit av med, men det finns fortfarande en ekonomi kvar i det här, där det kan uppstå utpressningsmotiv.
Utomstående drabbas hårt
Polisen Erik Lindblad är försiktigt positiv inför framtiden, och konstaterar att de förhindrat många våldsdåd förra året.
Samtidigt finns det enorma samhällsutmaningar framöver, säger han, och beskriver antalet sprängningar som ”katastrof”. Många utomstående drabbas. Dels genom rädsla och oro – och i veckan har också flera stått utan bostad efter explosionen i Johanneshov i södra Stockholm.
– Det här är ju naturligtvis ett jäkligt obehagligt fenomen, inte minst för lokalbefolkningarna. Det är ju såklart egentligen helt oacceptabelt i ett välfärdsland i fredstid, säger Sven Granath.