Händelser som knivskärningen på Göingeskolan i Broby i norra Skåne är långt ifrån vanliga, visar statistik från Brottsförebyggande rådet och Skolverket.

Få våldsbrott i skolan

Den senaste undersökningen från 2009 visar att 700 ungdomar i åldern 15 till 17 år fälldes för grov misshandel eller dödligt våld under perioden 1984-2007. Endast 22 av dessa brott skedde i skolan.

Under perioden 1995 till 2005 uppgav 5,6 procent av niondeklassarna att de hade utsatts för grövre våld. Drygt 40 procent av detta våld hade inträffat i skolan.

Dödligt våld är mycket ovanligt

Utöver skolattacken i Trollhättan har våld med dödlig utgång varit relativt ovanligt i Sverige. 1961 sköt en gärningsman ungdomar på en skoldans på Kungälvs läroverk  och en elev dog. 2001 sköts en 16-årig elev till döds på Bromma gymnasium, och samma år knivhöggs en flicka och en pojke på Västermalms gymnasieskola i Sundsvall. Flickan dog.

– Det är tack och lov väldigt ovanligt med den här formen av grova våldsbrott i skolan, säger Hugo Wester, som är undervisningsråd på Skolverket och arbetar med värdegrundsarbete och arbetet mot grövre våld i skolan.

– Nu har vi en knivskärning här med dödlig utgång och så har vi Trollhättan med oss från i höstas. Det här verkar ju vara väldigt olika händelser men det är självklart att de skapar en diskussion om säkerhet, trygghet och trivsel, fortsätter han.

Viktigt att stoppa könsord och mobbning

Skolverkets strategi går ut på att jobba med ett förebyggande arbete långt före att det går så långt att en elev tar till våld. Det handlar om ett förebyggande arbete mot kränkningar, mobbning och grovt språkbruk.

– Man börjar inte med att dra kniv. Det börjar långt tidigare. Något man tittat på i forskningen är att om man tidigt kan stävja trakasserier, könsord och grovt språk så kan det också motverka grovt våldsutövande, säger Hugo Wester.

Inga vakter i Sverige

Det har hänt att skolor har sett till att fler vuxna är på plats i korridorer och på skolgårdar, för att höja säkerheten och tryggheten. Det är upp till den enskilda skolan att välja vilken nivå man vill lägga det på. Att ha säkerhetsvakter på skolor, som exempelvis i USA, har dock inte varit den väg som Sverige velat gå hittills.

– I andra länder har man andra kontexter. Man tänker till exempel på USA där det är vanligt med skolskjutningar. Där har de vakter och metalldetektorer. Men det innebär ju också en diskussion kring vilket samhälle vi vill ha. I Sverige har vi valt att även våra skolor ska vara förhållandevis öppna, säger Hugo Wester.

Erbjuder hjälp

Skolverket står redo att hjälpa Göingeskolan och kommunen med stöd i den akuta fasen och i det förebyggande arbetet.

– Våra tankar går främst till de anhöriga, personalen och andra barn på den här skolan, säger Hugo Wester.