I spåren av coronapandemin och de statliga bidrag den har gett upphov till har landets kommuner och regioner radat upp positiva ekonomiska resultat under såväl 2020 som 2021. Även i år beräknas resultaten att bli starka, om än på en mer normal nivå. Men under 2023 ser de ekonomiska utsikterna mörkare ut.

På grund av kriget i Ukraina och den rekordhöga inflationen riskerar kommunernas och regionernas sammanlagda ekonomiska resultat att landa på minus tre miljarder kronor under nästa år, såvida inga åtgärder vidtas, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom på SKR.

– Vi har en mer hård real ekonomi och dessutom en hög inflation som drabbar verksamheterna och ökar pensionskostnaderna.

Kan bli aktuellt med skattehöjningar

På kort sikt är det troligt att flera kommuner och regioner kommer att utnyttja sina resultatutjämningsfonder för att uppnå ett nollresultat. Men på längre sikt kan det även bli aktuellt med effektiviseringar och besparingar samt skattehöjningar.

– Det är också ett alternativ att staten skjuter till högre statsbidrag och det har de varit väldigt generösa med, men nu finns det andra saker som de vill satsa på, säger Annika Wallenskog.

Ökad brist på arbetskraft

Dessutom spås en ökad brist på arbetskraft, framför allt inom vård och omsorg. För att möta vårdbehovet bedömer SKR att nära 200 000 fler personer behöver ta anställning i landets kommuner och regioner de närmsta tio åren, att sätta i relation till ökningen av personer i arbetsför ålder under samma tidsspann – 250 000.

– Vi har en snabb ökning av personer som är över 80 år samtidigt som vi har en väldigt långsam ökning av personer i yrkesverksam ålder. Det gör att vi får en större brist på arbetskraft, inte bara i kommuner och regioner utan också i näringslivet, vilket skapar en konkurrenssituation.

Kom det här som en blixt från klar himmel?

– Det var väldigt svårt för kommunerna och regionerna att veta att det skulle bli så här pass hög inflation. Det har vi inte haft under en väldigt lång tid.