”Min väntelista är full av multisjuka kroniker som behöver en koll men som inte hinns med. Inte ens när de ringer och är försämrade får de en tid.”
”Man hinner inte göra en ordentlig och tilltänkt bedömning. Man missar och glömmer saker, skriver ut fel läkemedel eller fel dos, gör misstag i ordinationer, missar viktiga provsvar och röntgensvar.”
”Tillstånd som hade kunnat botas blir kroniska eller får allvarliga konsekvenser.”
”Konstant saknas tid att läsa journalen ordentligt och dokumentera korrekt.”
”Ärenden sköts via telefon trots att det borde vara ett besök.”
Detta är bara några vittnesmål av många från läkare som berättar för SVT Nyheter om hur patientsäkerheten äventyras i den svenska primärvården i dag.
”Vi 'hålls gisslan' av arbetsgivaren”
Som SVT Nyheter tidigare berättat upplever många primärvårdsläkare att arbetsbelastningen är orimlig och på frågan om deras arbetssituation någon gång äventyrat patientsäkerheten svarar 57 procent ja.
Vidare anser bara 26 procent att primärvården levererar den vård som den borde.
Många läkare berättar för SVT Nyheter att de dagligen måste välja mellan att tumma på kvaliteten och gå hem i tid eller sitta över och jobba.
Så här skriver till exempel en:
”Jag kan inte strunta i patienterna hur mycket jag än har att göra. På det sättet upplever jag att vi ”hålls gisslan” av arbetsgivaren. Vi sträcker oss alltid lite till för att patienterna inte ska komma i kläm.”
SKR: ”Måste se över hur man jobbar”
Sveriges kommuner och regioner, SKR, som tagit del av vittnesmålen tycker att de är oroväckande.
– Finns den signalen i en verksamhet så måste man se över hur man jobbar, säger Emma Spak som är sektionschef på SKR.
Detta verkar dock inte vara ett lokalt problem. Läkare från stora delar av Sverige berättar om hur patientsäkerheten äventyras. Vad gör ni åt det i dag?
– Det här med förändrade arbetssätt är något som regionerna jobbar mycket med, samtidigt som man försöker få in fler som kan jobba i primärvården, säger Emma Spak.
Läkarnas svar i siffror
I februari skickade SVT Nyheter ut en enkät till samtliga 435 läkare som fick sitt specialistbevis i allmänmedicin 2018 och som står skrivna på en adress i Sverige. 212 har svarat och av dem uppger 186 att de arbetar i primärvården i dag.
Av de som arbetar i primärvården i dag svarar 57 procent ja på frågan om deras arbetssituation någon gång äventyrat patientsäkerheten, 22 procent har svarat nej. Övriga har svarat vet ej, vill ej svara eller har inte svarat alls.
På frågan om de upplever att primärvården levererar den vård som den borde har 26 procent av de 186 primärvårdsläkarna svarat ja och 73 procent nej. Övriga har svarat ingen åsikt eller inte svarat.
Så gjorde vi enkäten
Socialstyrelsen har statistik över hur många yrkesverksamma läkare med allmänspecialistbevis som finns inom vården, men inte hur många av dem som faktiskt arbetar inom primärvården.
För att ta reda på hur många ”allmänmedicinare” som finns i just primärvården men också få en idé över hur många som lämnar den valde vi att göra en enkät. Vi ville också höra hur distriktsläkarna ser på sin arbetssituation, patientsäkerheten, vilka idéer de har för en förändrad primärvård, liksom lyssna på dem som valt att lämna primärvården trots sin specialisering.
Vi hade ingen möjlighet att fråga alla drygt 6 000 allmänmedicinare utan valde att försöka nå alla som fick sitt specialistbevis i allmänmedicin 2018. Dels för att de redan har arbetat i ett antal år – det tar trots allt minst fem års heltidsarbete att få ett specialistbevis – och att de arbetat som specialister innan covid-19 bröt ut.
2018 fick 471 läkare sitt specialistbevis i allmänmedicin. 36 av dem saknade folkbokföringsort i Sverige enligt Socialstyrelsens register. Vi letade fram fullständiga adresser till de 435 kvarvarande läkarna och skickade i mitten av februari ut ett brev med en inbjudan till att delta i vår undersökning genom QR-kod. Dessvärre var två adresser felaktiga så vårt brev nådde bara 433 läkare. Vi skickade även ut en påminnelse i början av mars för att få upp svarsfrekvensen.