En kvinna som söker vård för blod i avföringen får veta att en remiss för koloskopi ska skrivas. Över ett halvår senare får hon veta att vårdcentralen missat att skicka remissen. När undersökningen väl görs visar det sig att hon har cancer.
En annan patient söker vård på en vårdcentral på grund av tryck över bröstet och kallsvettningar. Patientens EKG bedöms felaktigt och han skickas hem. Inom ett dygn är patienten tillbaka, då med akut hjärtinfarkt.
Detta är två exempel på anmälningar som vårdgivare skickat in till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, de senaste åren. Ärendena som rör primärvården är många och vanligast är att en patient, anhörig eller vårdgivare står bakom anmälan.
Sena diagnoser ger allvarligast skador
De flesta anmäler missar eller brister som de menar har lett till att en diagnos eller behandling blivit försenad. Av drygt 1 000 ärenden som SVT Nyheter gått igenom från tre typmånader under åren 2018, 2019 och 2021, handlar 35 procent om det. I de flesta av dessa fall är det vårdgivaren själv som anmält och därmed konstaterat att fel har begåtts.
– Sena diagnoser ger de allvarligaste skadorna i primärvården, säger Rita Fernholm som är allmänläkare och forskar på patientsäkerhetsfrågor vid Karolinska institutet. När till exempel en cancerdiagnos blir försenad kan cancern sprida sig, och det är ju mycket allvarligt.
Låg bemanning av allmänläkare, bristfälliga rutiner och otydlig kommunikation mellan läkare och patienter är faktorer som Rita Fernholm menar ofta bidrar till vårdskador.
Bristfälliga rutiner och personalbrist är något som också nämns i flera av Ivo-anmälningarna. I fallet med patienten vars EKG bedömdes fel skriver till exempel vårdgivaren: “Bakomliggande orsaker till händelsen var högt patienttryck samt reducerad bemanning”.
”Svensk primärvård fungerar inte”
Även flera läkare som SVT Nyheter varit i kontakt med berättar om personalbrist och hur den dagligen äventyrar patientsäkerheten.
– Svensk primärvård fungerar inte så som man önskar i dag. Bemanning och kompetens är grundpelarna i primärvården. Finns inte det så är det svårt att bedriva patientsäker vård, säger Rita Fernholm.
*Med anmälningar menas anmälningar om fel i vården, frågor, klagomål och lex Marior som kommit in till Ivo.
FAKTA
Resultatet av SVT:s genomgång av drygt 1 000 Ivo-anmälningar gällande primärvården.
Vad anmälningen gäller:
Sen diagnos eller behandling
Antal:
367
Andel:
35%
Dåligt bemötande
Antal:
191
Andel:
18%
Felbehandling
Antal:
169
Andel:
16%
Övrigt
Antal:
161
Andel:
15%
Slarv/adm. fel/journalfel
Antal:
77
Andel:
7%
Kompetensbrist
Antal:
40
Andel:
4%
Arbetsmiljö- / belastning
Antal:
22
Andel:
2%
Oklart
Antal:
13
Andel:
1%
Totalsumma
Antal:
1040
Andel:
100%
----------------------------------------------
Vem är det som anmäler?
Patient
Antal:
486
Andel:
47%
Anhörig
Antal:
226
Andel:
22%
Lex-Maria (Vårdgivaren)
Antal:
224
Andel:
22%
Övrigt
Antal:
57
Andel:
5%
Personal
Antal:
47
Andel:
5%
Totalsumma
1040
100%
Så gjorde vi
SVT:s läkarenkät har visat att många primärvårdsläkare upplever att arbetsbelastningen påverkar patientsäkerheten. För att få bättre grepp om de allvarligaste misstagen som begås inom primärvården bad vi att få ut anmälningar, frågor, klagomål och lex Marior som kommit in till Ivo under tre år. Beställningen rörde bara primärvården. Vi hade gärna tagit hela år, men då antalet ärenden är många (i genomsnitt drygt 1 500 per år de senaste fem åren), valde vi ut typmånaderna februari, april och oktober. Vi valde åren 2018, 2019 och 2021, då 2020 var ett speciellt år för vården på grund av pandemin.
Vi fick in över 1 000 handlingar. Alla handlade dock inte om primärvården och dessa har vi uteslutit. Kvar blev 1040 ärenden som vi kodade i en databas efter vem som anmälde och vilken typ av fel i vården man anmälde. Vi listade även vilka vårdcentraler anmälan handlade om och var i landet de ligger.
När det gäller lex-Marior, alltså anmälningar som vårdgivaren själv gör, vet vi att det rör sig om fel som begåtts i vården. I övriga ärenden är det anmälaren som upplever att fel har begåtts. Vi har i den här granskningen inte undersökt om anmälaren har haft rätt i sak.