”Primärvården kommer att krascha om det inte händer någonting”, säger en av alla primärvårdsläkare som SVT Nyheter varit i kontakt med under vår granskning av primärvården. Berättelserna om svåra etiska beslut, stress och sjukskrivningar är många.
Enligt Emma Spak som är sektionschef för avdelningen för vård och omsorg på SKR, medlems- och arbetsgivarorganisation för landets alla kommuner och regioner, skickar SVT:s granskning signaler som de känner igen sedan tidigare.
– Man ser en tung belastning inom primärvården och man jobbar ganska ensamt, säger hon. Jag tänker att den här typen av signaler stärker vikten av att arbeta med förutsättningarna i primärvården.
”Står inför en stor demografisk förändring”
Hon menar att regionerna försöker komma åt problemet genom att till exempel jobba mer teambaserat på vårdcentraler. Att inte läkaren tar allt ansvar utan att man fördelar arbetet mellan läkare, sjuksköterskor och andra personalgrupper, förklarar hon.
– Vi står inför en stor demografisk förändring. De som är 80 år och äldre kommer öka snabbare än de i yrkesför ålder och det innebär att vi måste hitta andra lösningar än att bara bli fler.
Flera läkare som vi har pratat med upplever att ingenting händer. Gör regionerna tillräckligt?
– Det här är ett arbete som är pågående. Jag kan tänka mig att man på sina håll känner att det inte händer någonting men samtidigt ser vi att det pågår mycket ute i många av regionerna, säger Emma Spak.
Vad ska få läkarna att stanna?
– Jag tror att det är viktigt att man blir värdesatt och att vi lyfter fram att primärvården faktiskt är ett av våra fokus.
SKR: Måste tänka på att ta bort arbetsuppgifter
Enligt Emma Spak måste regionerna också tänka på att inte bara lägga till arbetsuppgifter utan också ta bort.
– Här måste man hjälpas åt regionerna emellan. Vad kan patienter till exempel göra själva i form av egenvård och hur kan vi få bort onödig administration? Att försöka få till automatisk överföring av siffror för uppföljning till exempel, säger hon.
Så gjorde vi enkäten
Socialstyrelsen har statistik över hur många yrkesverksamma läkare med allmänspecialistbevis som finns inom vården, men inte hur många av dem som faktiskt arbetar inom primärvården.
För att ta reda på hur många ”allmänmedicinare” som finns i just primärvården men också få en idé över hur många som lämnar den valde vi att göra en enkät. Vi ville också höra hur distriktsläkarna ser på sin arbetssituation, patientsäkerheten, vilka idéer de har för en förändrad primärvård, liksom lyssna på dem som valt att lämna primärvården trots sin specialisering.
Vi hade ingen möjlighet att fråga alla drygt 6 000 allmänmedicinare utan valde att försöka nå alla som fick sitt specialistbevis i allmänmedicin 2018. Dels för att de redan har arbetat i ett antal år – det tar trots allt minst fem års heltidsarbete att få ett specialistbevis – och att de arbetat som specialister innan covid-19 bröt ut.
2018 fick 471 läkare sitt specialistbevis i allmänmedicin. 36 av dem saknade folkbokföringsort i Sverige enligt Socialstyrelsens register. Vi letade fram fullständiga adresser till de 435 kvarvarande läkarna och skickade ut ett brev med en inbjudan till att delta i vår undersökning genom QR-kod. Dessvärre var två adresser felaktiga så vårt brev nådde bara 433 läkare. Vi skickade även ut en påminnelse för att få upp svarsfrekvensen.