Det svåra ekonomiska läget får konsekvenser – inte minst för landets regioner. Samtliga 21 regioner räknar med underskott på totalt 15 miljarder kronor i år.

Underskottet fortsätter att öka kraftigt, och beräknas bli mellan 20 och 24 miljarder kronor nästa år. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) motsvarar det årskostnaden för två medianregioner.

Vad händer om en region går med underskott flera år i rad och förbrukar sina resultatreserver? Hör Annika Wallenskogs svar i klippet.

Samordnad upphandling ska öka stabilitet

För att minska kostnaderna och beroendet av hyrpersonal inom vården genomför Sveriges 21 regioner en samordnad upphandling. 

– Målet är ju framförallt en ökad trygghet och kontinuitet för patienterna, och en mer långsiktigt stabil bemanning i vården, säger Stefan Petersson, regionernas projektledare på Västra Götalandsregionen.

”Kan inte spela ut regionerna mot varandra”

Upphandlingen görs på uppdrag av regiondirektörerna i samtliga regioner, med stöd av SKR.

– Idag har regionerna olika villkor i avtalen. Ibland kan de ha konkurrerat med varandra. Vi vill betala ut en ersättning som är rimlig. Bemanningsföretagen kan inte spela ut regionerna mot varandra, säger Stefan Petersson. 

Arbetet har pågått i över två år. Ett första avtal var på plats 2022 men överklagades och kritiserades från flera håll.  

Branschorganisationen: ”Risk för sämre vård”

I en enkät till SVT:s Agenda säger 19 av 21 regioner i Sverige att man vill dra ner på hyrpersonal. En del har eller ska införa olika typer av hyrstopp – något som Kompetensföretagen, en branschorganisation för bemanningsföretag, är kritiska till.

– Risken är att patienterna får sämre vård och att det blir ökade köer, säger Eva Domanders, ordförande.

”Vi riskerar en personalflykt” – se Eva Domanders, ordförande, berätta mer i klippet.