Socialstyrelsen har efter avslöjanden om att barn tvingats spela apatiska beställt en rapport om vad det finns för vetenskapligt underlag för diagnosen. De har också besökt de Barn och ungdomspsykiatri-enheter, BUP, som vårdar barn med uppgivenhetssymtom.

— Man vill helst ha publicerad vetenskaplig forskning, nu är det här ju väldigt liten patientgrupp som minskar, säger Jonas Bergström.

De senaste siffrorna som publicerat finns i ett faktablad som Socialstyrelsen gav ut i oktober 2017. Där skriver man att totalt 173 asylsökande barn har vårdats för uppgivenhetssyndrom under åren 2014-2016.

Forskning saknas

Men nu skriver alltså Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU i en rapport att det utifrån vetenskapliga kriterier inte finns forskning som kan visa hur man ska diagnostisera den här typen av symptom.

— Utifrån det kan man gå vidare till den beprövade erfarenheten, det finns många platser som möter de här barnen har en djup kunskap om deras tillstånd, säger Bergström.

Manipulation nämns inte

I Socialstyrelsens vägledning till hälso- och sjukvården nämns inte att personal ska beakta att manipulation kan förekomma – något som dock fanns med i ett tidigare meddelandeblad som Socialstyrelsen publicerade 2005, men som fick kritik av Svenska barnläkarföreningen och senare drogs tillbaka. I stället konstaterar Socialstyrelsen i sin vägledning att ”hypoteser om simulering, manipulation och förgiftning har visat sig sakna stöd i den forskning som bedrivits”.

— Om det nu skulle vara så, är huvudsaken att man ser till barnets bästa i alla situationer, säger Jonas Bergström.

Snart kommer beslut

Efter debatten har Socialstyrelsen alltså besökt de som vårdar barnen idag, för att se om de behöver nya riktlinjer från Socialstyrelsen.

Beslut om Socialstyrelsens nuvarande vägledning ska ändras eller dras tillbaka ska komma “relativt snart” enligt Bergström.

— Sedan får vi se om professionen behöver mer vägledning eller inte.