Försvarsmaktens artilleripjäs Archer (i bakgrunden) visas upp i samband med försvarsövningen Aurora i Trosa den 27 september 2017. Foto: TT

Majoritet av riksdagspartierna öppnar för att svenska armén övar i Baltikum

Uppdaterad
Publicerad

De flesta av riksdagspartiernas försvarspolitiska talespersoner är positivt inställda till att svenska arméförband övar i Baltikum. –Samarbeten med andra närliggande länder är positivt, svarar Miljöpartiets försvarspolitiske talesperson Anders Schröder. Hittills har inte arméförband övat i Baltikum på grund av närheten till Ryssland.

Miljöpartiet är försiktigt positivt till den säkerhetspolitiske experten Mike Winnerstigs förslag att svenska arméförband bör få öva i Baltikum.

– Samarbeten med andra närliggande länder är positivt både för Sverige och med landet vi samarbetar med. Så vi har ingen principiell invändning med baltiska länderna. Sen måste övningen passa in i det kapacitetsbyggande arbete som vår försvarsmakt behöver, svarar Anders Schröder (MP).

Åsa Lindestam (S), vice ordförande i försvarsutskottet säger:

– Vi har mängder av samarbeten skriftligt. Dessutom har vi övningar tillsammans med andra länder. Allt samarbete är bra. För att klara av det i ett skarpt läge, så måste man ha övat, och då är de här samarbetena bra.

Motstånd  i SD och V

Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet avvisar den säkerhetspolitiske experten Mike Winnerstigs förslag.

– Vi i Sverigedemokrater stödjer de baltiska staterna på alla sätt om de skulle bli angripna – utom militärt. Vi ska inte börja öva i de baltiska staterna. Vi ska öva i Sverige. Det är vår förmåga att försvara Sverige som ska övas, säger Roger Richtoff (SD).

– Vänsterpartiet anser inte att den svenska armén ska delta i övningar i Baltikum. Vi anser att ett deltagande i en sådan övning snarare skulle öka spänningen i vårt närområde. Det är även svårt att se hur en sådan övning skulle bidra till att stärka det svenska försvarets förmåga att försvara Sverige, svarar Lotta Johnsson Fornarve (V).

EU:s Lissabonfördrag

Sverige har utifrån Lissabonfördragets solidaritetsklausul antagit en solidaritetsförklaring.

– Där ingår Baltikum, och ska den solidaritetsförklaringen vinna trovärdighet så måste även vi komma till Baltikum och öva, säger utskottets försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L).

– Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra. Det betyder att vi måste kunna ge och ta emot militärt stöd till och från andra länder, inte minst våra grannländer, svarar Daniel Bäckström (C).

Svenskt stridsflyg har tidigare övat understöd av marktrupper i Lettland. Men hittills har inte svenska arméförband övat i Estland, Lettland eller Litauen. Bild av Jas 39C Gripen på F17 i Kallinge 2017. Arkivbild. Foto: TT

Inga beslut fattade

Men det krävs politiska beslut om Sverige ska öva i andra länder. Det krävs dessutom inbjudan från något av de baltiska länderna.

– Får vi en inbjudan till övning och Försvarsmakten gör en bedömning att den fyller en funktion så tycker jag man ska hörsamma det, säger Hans Wallmark (M).

– Svenska trupper har övat i Finland och Norge. Då är det ett naturligt steg att svenska trupper skulle öva i Baltikum. Det skulle visa att EU:s solidaritetsförklaring inte bara är luft, säger Mikael Oscarsson (KD).

Nato:s insats i Baltikum

  • 2017 har försvarsalliansen Nato:s medlemsländer skickat omkring 4.500 soldater med stridsmateriel till de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.
  • Beslutet fattades på Nato:s toppmöte i Warszawa i juli 2016. Sveriges statsminister, försvarsminister och utrikesminister närvarade vid mötet. Insatsen benämns ”NATO Enhanced Forward Presence”.
  • De baltiska länderna blev medlemmar i Nato 2004.
  • Nato:s styrkor inom ramen för Enhanced Forward Presence leds av olika medlemsländer och är utspridda över Estland, Lettland, Litauen och Polen.
  • Utöver Nato:s styrka finns även en nationell styrka från USA inom ramen för ”Atlantic Resolve” med stridsvagnar och helikoptrar. Den nationella amerikanska styrkan roterar mellan Europa och USA.

Källa: Nato/USA:s armé/FOI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.