– Det är ett beslut som de har fattat för att de tror att det kommer att ge dem största möjliga avkastning på kapitalet. Jag tycker att det är bra om svenskt pensionskapital kan investeras i svensk infrastruktur, säger finansmarknadsminster Per Bolund (MP), som är ansvarig minister för AP-fonderna.

Hett diskussionsämne

AP-fondernas roll när Sverige nu behöver stora investeringar i infrastruktur som exempelvis järnvägarna har varit ett hett diskussionsämne den senaste tiden. På S-kongressen för några veckor sedan ville man att AP-fonderna ska vara med och ta en del av investeringarna.

– Jag vill att vi ska titta på möjligheten att vårt pensionskapital används för att stärka Sverige, för det är det bästa vi kan göra också för pensionärerna, sade statsminister Stefan Löfven (S) till SVTs Agenda direkt efter kongressen.

Satsar på skolor och elnät

Men när SVT Nyheter granskar AP-fondernas investeringar i infrastruktur hittills hittar vi inte de slags bygg- och järnvägsinvesteringar S-kongressen talade om för framtiden.

Tredje AP-fonden har en investering i ett fastighetsbolag som klassas som infrastruktur eftersom det äger vård-och skollokaler. Fjärde AP-fonden har valt att satsa i riskkapitalbolaget EQTs internationella infrastrukturfond, lokaliserad i en kontorsbyggnad på Amsterdams flygplats Shiphol.

Första och Tredje AP-fonden har satsat sammanlagt åtta miljarder kronor av fondernas eget kapital, plus lån i bolaget, på att bli storägare i Fortums elnät.

Bygger på prishöjningar

Under våren har det pågått en hård budstrid mellan flera svenska och internationella investerare om Fortums elnät. Men Första och Tredje AP-fondens investerargrupp, där även Folksam ingick, var beredda att betala allra mest – drygt 60 miljarder kronor. Nu ska investeringen betala sig, och kalkylen bygger på fortsatta prishöjningar för elnätskunderna.

– Vi har ju helt nya ägare. Om vi fortsätter med de satsningar som de räknar med, kommer vi behöva höja priserna igen, säger Bengt Johansson, chef för affärsutveckling på Fortum Distribution, som nu har bytt namn till Ellevio.

Monopol vars priser regleras av lag

Elnäten är monopolverksamhet och priserna regleras i en lag. Och nu har ett domstolsbeslut gett elnätsägarna i Sverige möjlighet att höja priserna med 35 miljarder kronor de närmaste fyra åren, till följd av ökade investeringsbehov.

Men lagens konsekvenser har fått hård kritik av både energimarknadsinspektionen och domaren som fattade beslutet. De menar att elnätsföretagen kan bli överkompenserade. Och kunderna rasar.

– Allt som man i sina värsta föreställningar trodde om den här marknaden visar sig vara sant. Monopolisten tar varje chans att krama sista kronan ur kundkollektivet, säger Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef på Villaägarna.

Är det här ett bra sätt att tjäna pengar på för AP-fonderna?

– Vilken kalkyl de har gjort får de svara på själva, säger finansmarknadsminister Per Bolund.

Tredje AP-fonden störst

Det är Tredje AP-fonden som är störst bland de svenska ägarna med 20 procent av bolaget. Tredje AP-fondens ordförande, och den som höll i klubban när styrelsen sa ja till att ledningen fick lägga bud på Fortum Distribution, är den förre socialdemokratiske finansministern Pär Nuder. Han vill emellertid inte svara på några frågor.

Fondens VD, Kerstin Hessius, kan dock till slut tänka sig att svara på frågan om vilken roll det spelade att ha möjligheten att höja priser i framtiden när investeringen i Forutom Distributuion gjordes.

– Generellt sett så gör vi rimlighetsbedömningar för alla våra investeringar och det har vi gjort även i det här fallet, säger Kerstin Hessius.

Mot bakgrund av att elkunderna nu är så arga över prishöjningarna, är det rätt att just AP-fonderna går in och tjänar pengar på den här situationen?

– Vi är ansvarsfulla och långsiktiga investerare, och det här är strategiskt väldigt viktig infrastruktur i Sverige, säger Kerstin Hessius.

”Ingen skillnad mot andra investeringar”

Nu blir det alltså pensionärerna, genom AP-fonderna, som tjänar på att elkunderna får betala allt högre räkningar till sitt elnätsbolag. Men finansmarknadsminister Per Bolund (MP) ser inga problem med det.

– Jag tycker inte det är någon större skillnad jämfört med andra investeringar man gör. På alla investeringar så förväntar man ju sig att man ska få en bra avkastning och i många andra verksamheter är det också kunder som står för pengarna som kommer in till bolagen, säger Per Bolund.