Erdogan kallar det en ”historisk möjlighet” och Öcalan för ”fredens epok”. PKK:s besked om vapenvila är ett litet steg framåt i denna bräckliga process.

Men risken för bakslag är stor. Att förhandla med terrorstämplade PKK är kontroversiellt i Turkiet. Den fängslade ledaren Öcalan, kultförklarad av många kurder, är demoniserad som ”barnamördare” av turkiska medier och politiker.

Inget hoppfullt klimat

Senaste försöket till fred kollapsade 2015 då Erdogan ingick en allians med turknationalister. Den här gången har förhandlingarna initierats av nationalistledaren Devlet Bahceli. Det kan skydda Erdogan från intern kritik.

För PKK kvarstår utmaningen att förmedla vad man vinner på en fredsuppgörelse, för att det inte ska framstå som en villkorslös kapitulation.

”Så många kurder har offrat sina liv till för denna kampen. Vad har de egentligen dött för? ”, frågar sig en kurdisk kvinna jag pratar med i Istanbul.

Stärka rättigheter för kurder i en ny grundlag har varit på tal. Men samtidigt är det politiska klimatet i Turkiet är allt annat är hoppfullt. Folkvalda kurdiska borgmästare har fråntagits sina ämbeten och att journalister gripits på löpande band.

Ligger i Erdogans intresse

Från turkiskt håll finns också en djup misstro att PKK verkligen lägger ned sina vapen. Så sent som i oktober förra året utförde PKK en dödlig attack mot en flygförsvarsfabrik i Ankara.

Det mesta som talar för en fred handlar om att det ligger i Erdogans intresse. Han behöver kurderna stöd för att kunna fortsätta styra som president efter nästa val.

Dessutom har förändringarna i mellanösterns maktbalans ställt planeterna rätt för att både Turkiet och PKK vill sluta fred. Det återstår att se om hur långt det räcker på den bräckliga vägen mot varaktig fred.