Stora brister i Sveriges beredskap – krävs mångmiljardsatsning för att åtgärda

Uppdaterad
Publicerad

Sveriges beredskap har allvarliga brister, och att åtgärda dessa kommer att kosta 27 miljarder om året från och med 2026. Den slutsatsen drar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i en rapport till regeringen om hur det civila försvaret kan stärkas.

Ett sjuttiotal myndigheter har bidragit med underlag till den slutrapport som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap idag överlämnade till regeringen, efter att i våras ha fått i uppdrag att ta fram förslag på hur Sveriges civila försvar kan stärkas i budgetpropositionen för 2023, och på längre sikt.

Slutsatsen är att det behövs en genomgripande omställning för att få ett modernt civilt försvar, som vid krig kan säkerställa att samhället fungerar, att människor skyddas och att det militära försvaret får det stöd det behöver.

– Vi har ett säkerhetspolitisk läge som är allvarligt och vi har ett eventuellt medlemskap i Nato. Det ställer krav på att vi bygger tillbaka ett civilt försvar, men ett modernare sådant. Det finns ett gap mellan vad som behövs och vad vi går och står i, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för MSB.

Grundläggande sårbarheter

Det handlar bland annat om investeringar för att åtgärda grundläggande sårbarheter, bland annat i infrastruktur som vatten och avlopp, el, telekommunikation och transporter. MSB föreslår även att beredskapslager ska inrättas för att säkerställa bland annat livsmedelsproduktionen, sjukvårdens och industrins försörjning. Myndigheten föreslår dessutom att kommunerna och regionernas beredskap stärks.

I rapporten pekar MSB också ut områden som inte finns med i den nuvarande beredskapsplaneringen, eller behöver få en tydligare styrning. Exempel på detta är arbetet för att vid krig kunna skydda kulturarvet och kritisk infrastruktur på havsbotten.

27 miljarder kronor årligen

Förändringarna kommer innebära en stor ekonomisk ansträngning skriver MSB. Utgifterna beskrivs som en puckel, med större investeringar under perioden 2026-2030 på cirka 27 miljarder årligen innan kostnaderna kan börja plana ut. Det är ungefär en fjärdedel av vad Sverige kommer att lägga på det militära försvaret under samma period.

– Den här sammanställningen är ett väldigt tydligt besked om att om vi ska öka tempot så behöver vi börja investera nu och under de närmsta åren, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Statsminister Ulf Kristersson har tidigare sagt att han vill se en förstärkning av det civila försvaret, och har även utsett en särskild minister för civilt försvar. Hur mycket pengar hans regering planerar att avsätta visar sig den 8:e november när budgeten för 2023 presenteras.

Fakta: Civilt försvar

Civilt försvar är den verksamhet som vid höjd beredskap och krig behövs för att säkerställa att samhället fungerar, att människor skyddas och att det militära försvaret får det stöd det behöver. Det handlar till exempel om att säkerställa att sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara eller krig.

Efter kalla krigets slut började en kraftig nedmontering av såväl det militära som civilia försvaret som en följd av den förändrade hotbilden.

Källa: MSB, FOI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.