SVT:s granskning, som baseras på uppgifter från Skolverket, visar att vissa kommuner och skolor i Sverige har tagit emot väldigt många elever som nyligen invandrat till Sverige, medan andra skolor och kommuner har tagit emot väldigt få.
Vissa skolor tar större last
Den skola i Sverige som under 2016 tog emot flest nyanlända elever var Skäggetorpsskolan i Linköping, som tog emot 167 nyanlända. Skolan hade då totalt 308 elever, vilket innebär att mer än hälften var nyanlända.
Hösten 2016 fanns det sju kommuner i Sverige, där andelen nyanlända elever i skolorna låg på 27 procent eller högre.
– Det kan då bli en utmaning för kommunernas skolor att få till den verksamhet som krävs för elevens del, säger Anna Österlund, enhetschef på enheten för riktade insatser för nyanländas lärande på Skolverket.
I slutet av 2015 och början av 2016 tog Sverige emot många flyende och enligt Skolverket var det flera kommuner som inte var särskilt förberedda på det. Men det har sedan dess skett en tydligt förbättring, berättar Österlund.
– Många skolor har bredare kunskap i dag och har sett över sina rutiner, och det är ju roligt att se, säger hon.
Ojämn fördelning i landet
Anledningen till att vissa kommuner har fler nyanlända elever beror på att det vid sidan om dem som har fått uppehållstillstånd och placerats i kommunen också finns asylsökande i kommunen som väntar på uppehållstillstånd, och nyanlända som själva valt att bosätta sig i kommunen efter beskedet att de får stanna.
Asylsökande omfattas nämligen inte av den bosättningslag som införde 2016, som ska skapa en jämnare fördelning av nyanlända i landet. Det är enbart de som har fått uppehållstillstånd som gör det.
– Det här gör i sin tur att fördelningen inte blir helt jämn i landet, trots bosättningslagen, säger Sophia Öhvall Lindberg, presskommunikatör på Migrationsverket.
Mottagandet av asylsökande tillsammans med bosättningslagen gör att vissa kommuner få ta ett större last än andra, enligt Migrationsverket. Dessa kommuner får ett större ansvar gällande etableringsinsatser och skolgång än andra kommuner.
– Det är klart det finns kommuner som tycker att det varit ett problem. Som känt ”nu klarar vi inte det här längre”. Alla vill ju att det ska vara en sådant jämn fördelning av nyanlända som möjligt, säger Öhvall Lindeberg.
Fotnot: Definitionen av nyanlända i denna text är de elever som invandrat inom fyra år och som har föräldrar som är födda utomlands, samt föräldrar som saknar personnummer.
Så ser fördelningen ut i kommunerna
Här är de kommuner vars skolor under 2016 hade högst andel nyanlända elever:
- Ljusnarsberg (Örebro län): 139 nyanlända vilket motsvarar 34,2 procent av kommunens elever.
- Hultsfred (Kalmar län): 476 nyanlända vilket motsvarar 32,7 procent av kommunens elever.
- Högsby (Kalmar län): 193 nyanlända vilket motsvarar 31,7 procent av kommunens elever.
- Lessebo (Kronobergs län): 323 nyanlända vilket motsvarar 30,7 procent av kommunens elever.
- Flen (Södermanlands län): 470 nyanlända vilket motsvarar 27,6 procent av kommunens elever.
Här är de kommuner vars skolor under 2016 hade lägst andel nyanlända elever:
- Vaxholm (Stockholms län): 11 nyanlända vilket motsvarar 0,8 procent av kommunens elever.
- Kungälv (Västra Götalands län): 71 nyanlända vilket motsvarar 1,4 procent av kommunens elever.
- Danderyd (Stockholms län): 83 nyanlända vilket motsvarar 1,8 procent av kommunens elever.
Källa: Skolverket
Bosättningslagen
Sedan den 1 mars 2016 är kommunerna tvingade enligt lag att ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd.
Lagen omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flykting- eller skyddsbehövande och deras anhöriga. Även kvotflyktingar och ensamkommande barn som är kvotflyktingar omfattas, däremot inte ensamkommande barn som inte är kvotflyktingar.
Det är bara de som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden som anvisas. Många nyanlända ordnar boende på egen hand och de omfattas inte.
Länsstyrelserna beslutar hur många varje kommun ska ta emot.
Vid fördelningen tas hänsyn till kommunstorlek, arbetsmarknadsläge, hur många nyanlända och ensamkommande kommunerna tidigare tagit emot och hur många asylsökande som redan finns i respektive kommun. Även hur många lediga lägenheter det finns i kommunen.
Tanken är att kommuner som har en jämförelsevis god arbetsmarknad, stor befolkning, lågt mottagande och förhållandevis få asylsökade ska ta emot fler nyanlända.
När antalet som varje kommun ska ta emot fastställts gör Migrationsverket en årsplanering för varje kommun. Kommunerna har möjlighet att lämna önskemål gällande mottagandet.
Källa: Migrationsverket