Förslaget om nya storregioner har fått stor kritik (länk). I exempelvis Halland, Västerbotten och Blekinge har många varit oroliga över att sjukvård och regional identitet kan ta stryk när man måste börja kompromissa med andra län.
I dag släpps tre av sex regioner
21 län ska bli sex storregioner, så ser planen ut. Några namn på de nya regionerna finns ännu inte, men i mars presenterades ett första utkast på en ny karta.
I dag klockan 14 släpps ett mer utförligt förslag på tre av regionerna. Förhoppningen är att man 1 januari 2019 ska kunna införa dessa tre regioner. De sista tre kommer troligtvis gå i kraft 2023.
Konflikt med nya residensstäder
I dag har varje län en residensstad, där bland annat länen har huvudsäte för länsstyrelsen och där landshövdingen bor. I och med de nya storregionerna kommer dessa minska från 21 till 6 stycken.
I och med storleken på de nya regionerna kan residensstäderna ligga långt från platsen du bor på. I Norrland kan till exempel Östersund bli residensstad, trots att det ligger nästan 60 mil från Kiruna. Det är lika långt som det är från Malmö till Tjeckiens huvudstad Prag.
LÄS: Lycksele möjlig Norrlandshuvudstad
Länsstyrelserna försvinner
Tanken bakom den nya indelningen är att man ska kunna ha större samarbeten över landet och minska administrationen.
Men de gamla länen kommer inte stå tomma. Det som varit länsstyrelser kommer istället ersättas av filialer, alltså mest troligt en mindre grupp som ska representera just det området.
Inte tagna ur luften
Det finns flera anledningar till att de nya storregionerna ser ut som det gör. De fyra huvudargumenten till regionerna är:
- Att befolkningsmängden ska vara jämnare i varje region.
- Det ska vara enklare att samarbeta inom sjukvården.
- Regionerna ska vara stora nog att bygga upp större forskningsmiljöer, kompetenscentrum och genomföra investeringar.
- Det finns redan en del samarbeten mellan de län som ingår i de nya storregionerna och förhoppningen är att de därför kommer falla sig naturligt.