Läroplanen är tydlig i frågan: ”Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller”. Många nyblivna föräldrar ringer numera runt för att fråga vad förskolorna har för ”genustänk” och till de skolor som har en uttalad genusinriktning är köerna långa.

-Men det är lätt att glömma vad jämställdhetsarbetet handlar om och tycka att ”bra, nu har flickorna tagit över” bara för att de lever rövare i lekrummet, säger författaren och föreläsaren Kajsa Wahlström.

Kajsa Wahlström var med och startade Tittmyran och Björntomten, de första förskolorna med genusinriktning i Sverige. Då, i mitten på 90-talet, var det inte många som förstod vad de ville med sitt arbete. Men intresset växte för att nå sin kulmen under mitten av 2000-talet – åtminstone från politiskt håll. Numera tycker hon att jämställdhetsfrågorna får stå åt sidan för nya pedagogiska målsättningar.

Flickor blir hjälpfröknar

Grundproblematiken är fortfarande påtaglig ute på förskolorna, tycker hon. Pojkar får för lite empati och kramar. Flickor används som hjälpfröknar men får aldrig bli huvudperson.

-Och för att bli huvudperson måste de jobba tio gånger så hårt som pojkarna. De ställer höga krav på sig själva och det får de betala med för med sin hälsa när de blir äldre.

Hon ger ett exempel med sportlovet i färskt minne.

-När pojken kommer tillbaka från skidspåret säger man: ”Hur många varv har du åkt? Åh, du kommer att vinna Vasaloppet!” Till tjejen säger man: ”Åh, vad duktig du är? Fryser du? Vill du gå och fika?”

För lite genusteori på utbildningen

Kajsa Wahlström blir ofta kontaktad av lärarstudenter som tycker att det är för lite genus i utbildningen och som vill veta hur de ska hantera frågorna när det kommer ut i arbetslivet.

-Det finns så många genuspedagoger och jag hisnar när jag hör vilka kunskaper de har. Problemet är att man lägger så mycket tid på att titta bakåt på hur det har varit. Men vi vet att det har varit ojämställt i massor av år, nu behöver vi medel för att förändra det.

När viljan finns men verktygen saknas kan många absurda situationer uppstå. Kajsa Wahlström tycker till exempel inte att det finns mycket att vinna på att förbjuda rosa kläder på tjejer och Spindelmannendräkt på pojkar.

-Man tror att det ligger i det yttre men problemet ligger i varje människas tankar och förhållningssätt och det måste man trumma in. Man kanske kan klättra i träd i klänning och Batman kan vara hjälpsam.

”Släng inte gamla sagor”

Hon tycker inte heller att man ska slänga bort gamla sagor om fagra prinsessor och modiga prinsar.

-Vi ska inte skapa någon låtsasvärld utan det handlar om att bredda rollerna. Det är allt.

Pedagoger och föräldrar som förbjuder typiskt kvinnliga eller manliga attribut i sin iver att vara jämställda försöker slippa undan det tuffa jobbet, tycker hon.

-Då är det bättre att föregå med gott exempel och visa att det går bra att använda klänning en dag och byxor en annan.

Hedvig Eriksson

hedvig.eriksson@svt.se