Hör Morgan Johansson (S) sammanfatta de nya förslagen i videon. Foto: TT

Nu kan straffen bli hårdare för uppgörelser mellan kriminella gäng

Uppdaterad
Publicerad

Gängskjutningar på gator och torg ska kunna ge ett extra straffpåslag på upp till fyra år och det ska bli brottsligt att locka in barn i kriminalitet. Det föreslår regeringens stora utredning som presenteras i dag.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) har nu tagit emot den gängbrottsutredning som regeringen tillsatte i juni förra året .

– Det är de mest omfattande straffskärpningarna som har presenterats någon gång, vilket behövs med tanke på utvecklingen vi har sett, säger Johansson på en presskonferens. 

Utredningen föreslår en ny form av straffskärpningsregel. En förutsättning för att den ska gälla är att brottet innefattat användning av skjutvapen eller sprängämnen på allmän plats. Eller att brottet haft bakgrund i en gängkonflikt eller syftat till att framkalla en sådan konflikt mellan beväpnade grupper.

Upp till fyra år längre straff

Brott som mord, dråp eller allvarliga former av misshandel, olaga hot eller utpressning kan leda till längre straff. Om villkoren för straffskärpningsregeln har uppfyllts så ska domstolen kunna lägga på upp till fyra år på straffet, utöver brottets straffskala.

Även straffskärpningar för illegal narkotikaförsäljning och innehav av narkotika som syftar till försäljning föreslås. Minimistraffet för sådana brott kan bli sex månader och de ska inte längre kunna bedömas som ringa brott. I dag är det lägsta möjliga fängelsestraffet 14 dagar.

Även minimistraffen för grovt olaga tvång och grovt olaga hot föreslås höjas – från nio månader till ett år. Minimistraffet för rån föreslås höjas från dagens ett år till ett år och sex månader.

Rekrytering – nytt brott

Regeringen vill komma åt rekrytering av unga till kriminella gäng. Utredningen föreslår därför ett nytt brott – ”främjande av ungdomsbrottslighet”. Brottet kan till exempel vara att anlita, betala eller överlämna verktyg till personer under 18 år för att brott ska begås. Straffet föreslås vara upp till fyra års fängelse.

Straffskalan för grov utpressning föreslås höjas till två–åtta år. I dag är minimistraffet ett år och sex månader och maximistraffet sex år.

Fler obligatoriska häktningar

I dag är häktning obligatoriskt för brott med ett minimistraff på två år. Utredningen föreslår att den gränsen sänks till ett år och sex månader. Tillsammans med de andra straffskärpningsförslagen innebär det, till skillnad från i dag, obligatorisk häktning för rån, grov misshandel och grov utpressning.

Alla förslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell vill se mer radikala förslag, som att kriminalisera gängmedlemskap och utvisa gängmedlemmar som saknar svenskt medborgarskap.

”Gängen bör mötas med samma lagar och verktyg som vi använder mot terrorister och spioner”, skriver Forssell i ett meddelande till SVT.

Gängbrottsutredningens förslag:

Grovt olaga tvång: minimistraffet höjs från fängelse i nio månade till fängelse i ett år.

Grovt olaga hot: minimistraffet höjs från fängelse i nio månader till fängelse i ett år.

Olaga hot: maximistraffet höjs från fängelse i ett år till fängelse i två år.

Rån: minimistraffet höjs från fängelse i ett år till fängelse 18 månaders fängelse.

Grov utpressning: straffskalan skärps från fängelse ett år och sex månader–sex års fängelse till fängelse i två–åtta år.

Utpressning: maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år.

Straffskärpningsregel för brott kopplade till kriminella uppgörelser.

Sprängningar med fara för flera människor eller egendom av särskild betydelse ska betraktas som grov allmänfarlig ödeläggelse.

Att utnyttja ett numerärt överläge, till exempel vid rån ska anses försvårande.

Minimistraff för narkotikaförsäljning ska vara sex månader.

Ett nytt brott, främjande av ungdomsbrottslighet, ska kunna ge upp till fyra år för den som anlitar, betalar, överlämnar verktyg till eller instruerar unga under 18 för att begå brott.

Källa: SOU 2021:68

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.