Maratonloppet coronapandemin har pågått i månader och ännu finns inget målsnöre i sikte. Samtidigt varnar internationella organisationer och forskare för att de psykologiska effekterna riskerar att bli långtgående bland dem som arbetat i stormens öga.

Stressforskaren Alexander Wilczek, tidigare verksamhetschef vid Ersta psykiatriska klinik som länge behandlade vårdpersonal för psykiska problem, delar bilden. Han menar att pandemin träffat svensk sjukvård mitt under en epidemi av stressjukdomar bland de anställda.

– De har befunnit sig i en mycket svår och anspänd situation under de senaste månaderna. Jag ser en jättestor risk för en ny ökning, säger den tidigare överläkaren i psykiatri.

”Har hamnat i samvetsnöd”

Många läkare, sjuksköterskor och omsorgspersonal har tvingats fatta svåra etiska beslut, sett personer avlida utan sina anhöriga närvarande och tagit extra arbetspass trots oro över att själv smittas. Erfarenheter som riskerar sätta djupa spår, enligt Wilczek.

– Många har hamnat i samvetsnöd och känt maktlöshet. Man ska komma ihåg att man till en början inte hade en susning hur man skulle behandla de här patienterna. Nästan vad man än gjorde så dog några ifrån en, vilket kan vara en traumatisk upplevelse.

Ökad risk för PTSD

Wilczek ser framför allt en kommande ökning av utmattningssyndrom, men även för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) – en sjukdom tidigare främst förknippad med krigsveteraner. När hyllningarna av vårdpersonal tystnat och coronastormen blåst över, kan minnesbilderna göra sig påminda.

– Det vet vi från de amerikanska Vietnam-veteranerna. Många kände dessutom skam, säger Wilczek och tar äldreomsorgspersonalen som exempel.

– De har det nog väldigt tufft. De har slitit som djur med bristfällig ledning, instruktioner och utrustning. Nu står de och ska bära ett slags ansvar för sina organisationers brister. Därför är det nog viktigt att den här visade uppskattningen för de vårdanställda fortsätter.