– När vi talar om brottslighet i kyrkorna tänker vi nog främst på de kyrkliga inventarierna som dopfunt, altartavlor, silverljusstakar och olika konstverk som utsmyckar kyrkan, säger Markus Dahlberg, enhetschef på Svenka Kyrkan i Uppsala.
Mellan 2010 och 2014 gjordes en mängd inbrott i svenska kyrkor, och minst 41 föremål stals. Hittills har mer än hälften av föremålen, 26 stycken, kommit till rätta och lämnats tillbaka till Svenska kyrkan.
Efterfrågan på kontinenten
Ytterligare tolv föremål har påträffats och ska återbördas inom kort. Totalt är det nu bara en handfull föremål, från perioden 2010 till 2014, som saknas.
Finns det en stor andrahandsmarknad för den här typen av föremål?
– Inte i Sverige, men däremot finns det en marknad på kontinenten, säger Markus Dahlberg.
Under senare år har många kyrkorna utökat säkerhetsarbetet, bland annat med övervakningskameror, dna-märkning, bättre lås och låsta kyrkportar. Och i samband med gripandet av en person kunde flera av stölderna klaras upp.
Numer är ju en del kyrkportar låsta, just för att minska stöldrisken. Hur ser ni på det?
– Svenska kyrkan vill hålla rummen tillgängliga, men det är en balansgång. Vi måste emellanåt säkra för att inte råka ut för brottslighet.
Säkerhetsfrågor i centrum
På Riksantikvarieämbetet förbereder man nu ett seminarium kring stölder av kulturhistoriska föremål.
– Redan nästa vecka kommer vi att diskutera säkerhetsfrågor med bland andra Svenska Kyrkan, hembygdsföreningar, museér, arkiv och bibliotek, säger Maria Adolfsson, handläggare på Riksantikvarieämbetet.
Just beträffade kyrkor, vet ni hur många föremål som totalt är försvunna?
– Nej, det vet vi inte. Det beror på hur stölderna registreras. På grund av brottskoden kan vi inte alltid särskilja stöld av kyrkliga inventarier från till exempel gränsklippare och datorer som stulits från kyrkorna, säger Maria Adolfsson.