SVT Dokument inifråns ”Vi ska ha barn” har på olika sätt visat hur rättslösheten kan drabba barn som föds genom surrogatarrangemang i utlandet.
I serien visas bland annat ett fall där ett svenskt par i 70-årsåldern blir föräldrar via surrogat. Det skildras också hur nyfödda barn hamnar mellan olika länders lagstiftning och utanför det svenska skyddsnätet.
Vd:n för den största svenska surrogatagenturen Nordic surrogacy säger nu till SVT Nyheter att han vill att staten tar ansvar i de utländska surrogatprocesserna.
– Det här är något som pågår, som berör hundratals familjer och kommer att öka. Vår lagstiftning hänger inte med, säger Eduardo Afonso.
Industrin sätter reglerna
Eftersom surrogatmödraskap inte tillåts i Sverige är myndigheterna inte involverade när svenskar ändå väljer att skaffa barn på utländska kliniker. Även om det sköts av svenska agenturer. Staten får kännedom om barnen först när de fötts och vårdnadshavarna ska fastställas i Sverige. Kriterier på tilltänkta föräldrar sätter alltså industrin själv.
– Egentligen är det helt upp till den enskilda byrån och kliniker och de samarbetspartners vi jobbar med i utlandet, säger Eduardo Afonso.
Vilket är surrogatförmedlarens ansvar?
– Vi vill hålla barnets bästa i fokus, och då krävs det att vi har myndigheterna i ryggen.
Eduardo Afonso pekar på att Nordic surrogacys kriterier uppdaterats successivt. Exempelvis gäller nu en övre mjuk åldersgränser på sammanlagt 110 år för föräldrarna, och de har inför krav på utdrag från belastningsregistret.
SVT Nyheter har sökt ansvarig minister Gunnar Strömmer (M) som inte återkommit.