För första gången ska ett åtal för terroristbrott som skördat liv i Sverige prövas av en svensk domstol sedan terroristbrottslagen infördes 2003. För att det ska bli en fällande dom krävs att åklagaren kan bevisa att Rakhmat Akilovs avsikt med den dödliga vansinneskörningen på Drottninggatan var att begå ett terroristbrott. Det kan vara svårare än det verkar för terroristlagen ställer höga krav på vad som kan klassas som terroristbrott och ska dessutom tillämpas med återhållsamhet.
– De krav som uttrycks i lagen är formulerade på ett sätt som gör att det ska bra mycket till för att lagen ska kunna tillämpas, säger Dennis Martinsson som är doktor i Straffrätt vid Stockholms universitet.
Tre krav
För att ett brott ska kunna rubriceras som ett terroristbrott krävs i princip tre saker. För det första måste det vara en straffbar gärning som räknas upp i terroristlagen, till exempel mord. Utöver det ska brottet allvarligt kunna skada en stat och den som begår det ha haft ett särskilt syfte med det. Syftet eller avsikten är kopplad till tre punkter i lagen. Antingen att injaga allvarlig fruktan hos befolkningen, att otillbörligt tvinga offentliga organ att vidta eller avstå från att vidta åtgärder eller att destabilisera eller förstöra grundläggande strukturer i en stat.
I det här fallet handlar det sannolikt om att åklagaren måste bevisa att Akilov med sin gärning haft avsikt att injaga fruktan hos befolkningen. Men för att gärningen ska kunna rubriceras som terroristbrott krävs även att den kan skada en stat allvarligt. Enligt de dokument som ligger till grund för lagen anses det betyda att brottet ska utgöra en svår påfrestning på samhället, till exempel att det skadar viktiga allmänintressen, exempelvis värnandet av det öppna och säkra samhället.
-Det behöver faktiskt inte ha inträffat en skada, till exempel att människor har avlidit till följd av brottet. Det räcker med att det uppstått en fara för människor, det vill säga att brottet typiskt sätt kan skada en stat, säger Dennis Martinsson.
Hur bevisar man någons syfte eller avsikt?
– Det är svårt ett ge ett generellt svar. Men det kan handla om att åklagaren måste bevisa att handlingen föregåtts av en planering och att det finns andra faktorer som tydligt stödjer att den här personen hade ett särskilt syfte med att just injaga allvarlig fruktan hos befolkningen. Förhören med den åtalade har givetvis också betydelse.
Få dömda för terrorbrott
Sedan terroristlagstiftningen infördes i början av 2000-talet har bara sex av de 22 personer som åtalats för olika terrorisbrott i svenska domstolar dömts för det. Terroristlagen har kritiserats för att vara vag och svår att tillämpa. Enligt Dennis Martinsson hänger det ihop med att lagen kom till under stark tidspress efter terrorattentaten i USA den 11 september 2001 och att det har varit svårt att hitta en tydlig definition på terroristbrottet.
– I dokumenten som ligger till grund för lagstiftningen medger man att det är svårt precisera exakt vad som är en allvarlig skada mot en stat. Det går inte att ange mer än med några typexempel.
Eftersom vi inte har så många fall som prövats i domstol har vi inte heller några tydliga riktlinjer för vad som kan vara ett terroristbrott, säger han.
Är det givet att Rakhmat Akilov kommer att dömas för terroristbrott?
– Jag skulle inte säga att det är helt givet. Knäckfrågan för åklagaren är att bevisa att den här tilltalade personen verkligen hade det här särskilda syftet eller avsikten och det ställs ganska höga krav på det. Men det måste åklagaren lyckas bevisa och det är det som kommer att avgöra om det blir en fällande dom eller inte.
Spelar det någon roll om han döms för terroristbrott eller mord. Straffet blir ju sannolikt detsamma?
– Om han inte fälls för terroristbrott så finns det andra brott som kan bli aktuella. Men det som skiljer ett terroristbrott från mord är att syftet så att säga är större. Mord eller andra handlingar som begås i ett terrorsyfte riktar sig inte bara mot de personer som råkar befinna sig på platsen för dådet utan mot samhället i stort. Det gör brottet ännu allvarligare.
Så ser terrorlagstiftningen ut
Tre lagar reglerar lagstiftningen mot terror:
- Lag om straff för terroristbrott (2003:148) Terroristbrottslagen
- Lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet (2010:299) Rekryteringslagen
- Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall (2002:44) Finansieringslagen
Så har den svenska terrorlagstiftningen vuxit fram
2017 Särskild utredare får i uppdrag att göra en översyn av terrorlagstiftningen bland annat för att åstadkomma en överskådlig reglering som kan samlas i ett regelverk.
2017 Regeringen bereder ett förslag om att det ska bli olagligt att delta i en terroristorganisations verksamhet och förbud mot andra former av samröre med terroristorganisationer.
2016 Förbud mot terrorresor införs i Rekryteringslagen. Finansieringslagen skärps bl a genom att det blir straffbart att finansiera person eller grupp som begår terroristbrott
2010 Från och med 1 december är även offentlig uppmaning, rekrytering respektive utbildning till terrorism straffbart
2003 En ny terrorlagstiftning träder den 1 juli i kraft i Sverige, efter rambeslut från EU
2002 Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet införs
2001 Attackerna mot USA den 11 september. Resulterar i FN-resolutioner där medlemsländerna uppmanas samarbeta för att bekämpa terrorismen
1989 Terroristbestämmelserna lyfts ut från ut-länningslagen och läggs ihop med den så kallade spaningslagen
1976 Terroristlagen permanentas och införlivas i utlänningslagen
1975 Gisslandrama på den västtyska ambassaden. Riksdagen förlänger terroristlagen
1973 Sverige första tillfälliga terroristlag antas av riksdagen
1972 Terrorattentat vid OS i München