Svårt för Piratpartiet att synas i EU-parlamentet

Uppdaterad
Publicerad

Det är halvtid för de 20 svenskar som sitter som ledamöter i EU-parlamentet. En granskning som SVT har gjort visar att ledamöter från de stora partierna syns och hörs mest, medan Piratpartiets två ledamöter ligger långt ned vid en aktivitetsmätning.

SVT har utgått från och sammanställt uppgifter från EU-parlamentets webbsida och sajten Votewatch.eu. Som i alla parlamentariska församlingar  fungerar det så att ledamöter i stora partigrupper får mer talartid och också fler uppdrag att skriva rapporter och betänkanden. Särskilt gäller det för de ledamöter som suttit en längre tid och samlat på sig erfarenhet och kontakter, och det visar också statistiken.

Bland de svenska ledamöterna ligger Olle Schmidt (FP), Marita Ulvskog (S) och Gunnar Hökmark (M) högt när det gäller tal och inlägg i parlamentets kammare, skriftliga frågor till EU-kommissionen och ändringsförslag i utskotten.  Carl Schlyter (MP) ställer många frågor till kommissionen, Christofer Fjellner (M) som har plats i budgetkontrollutskottet ansvarar för flera granskningsbetänkanden. Marit Paulsen (FP) förhandlar om nya regler för djurtransporter. Göran Färm (S) förhandlar om EU:s långtidsbudget.

Piratpartiet sällan i kammaren

I EU-valet 2009 var Piratpartiet den stora överraskningen, de fick över 7% av rösterna och har nu två ledamöter i EU-parlamentet. Piraterna ligger långt ned bland de svenska ledamöterna när det gäller tal i kammaren och frågor till kommissionen.

– Det viktiga är inte vad som sägs i talen i kammaren, det är upprepningar av kända positioner, utan vi agerar i utskotten, säger Christian Engström (PP). Vi har fått hela den gröna gruppen att anta vår syn att det behövs en helt ny reglering av upphovsrätten, menar han.

– Jag har agerat mot ACTA och för att offentliga investeringar ska gå till fiberkabel, för det trådlösa klarar de privata företagen, säger Amelia Andersdotter (PP).

Nu är statistik över antal inlägg och rapporten en sak, när det handlar om vem som verkligen har inflytande och påverkar, så skiljer sig åsikterna.

Andra tar över hjärtefrågor

Piratpartiet säger att deras största framgång var att handelsavtalet ACTA stoppades, och partiet säger att utan deras insatser skulle inte avtalet ha stoppats. ACTA är ett omstritt avtal som ska motverka piratkopiering som EU-ländernas regeringar förhandlade fram med bl.a. USA och det fanns kritik att det kunde påverka internet, nedladdning och telekomoperatörers ansvar.

– Det är inte korrekt, vi socialdemokrater och vår stora grupp var mycket aktiva för att stoppa ACTA, säger Marita Ulvskog (S).

– Vi i miljöpartiet och de gröna kampanjade från början mot ACTA, säger Carl Schlyter (MP).

– Att vi liberaler gick emot ACTA var det som avgjorde att det blev en majoritet emot, säger Olle Schmidt (FP).

Att ACTA-avtalet i somras stoppades var en maktuppvisning av EU-parlamentet. Där visade parlamentet att det kan stoppa sådant som medlemsländernas regeringar redan förhandlat fram. Men debatten visar också att flera andra partier tagit över en del av det som varit Piratpartiets hjärtefrågor, och att det då blir svårt att särskilja vad det betytt att piraterna finns i EU-parlamentet.

Vansklig statistik

Det finns alltid olika vanskligheter med statistik kring aktiviteter i EU-parlamentet, och tittar man närmare på siffrorna måste man ta hänsyn till att några ledamöterna inte har suttit hela perioden.

Mandaten för Jens Nilsson (S) och Amelia Andersdotter (PP)  började i december 2011.  Lena Ek (C) slutade när hon blev miljöminister, och Kent Johansson (C) började i oktober 2011. Eva-Britt Svensson (V) avgick och Mikael Gustafsson (V) började i september 2011.

När det gäller närvaron vid omröstningar så ligger Åsa Westlund (S) lägre än andra svenskar. Det beror på att hon fött barn under mandatperioden, och EU-parlamentet har inte ett system med mammaledighet och ersättare, och hon har därför delvis arbetat från sitt kontor  i Stockholm.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.