I veckan behandlades de första svårt sjuka covidpatienterna på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg med kortikosteroiden dexametason (kortison). Ett läkemedel som blivit omskrivet världen över de senaste dagarna med anledning av en ännu opublicerad brittisk studie – som visade att det kan minska dödligheten bland allvarligt sjuka covidpatienter.
– Det är flera patienter hos oss som har fått det efter att den här studien kom. Jag tror att man kommer börja använda det här på de flesta kliniker i landet, säger Magnus Gisslén, infektionsläkare på Sahlgrenska.
Undersökte tusentals patienter
Men det är för tidigt att kunna bedöma vilken effekt behandlingen har fått för patienterna på Sahlgrenska, enligt honom.
– Det är jättesvårt att bedöma det. För den individuella patienten kan man bara gissa, man måste titta på större grupper.
Det är precis det som forskarna vid Oxford university har gjort. Drygt 2 000 patienter med covid-19 behandlades med dexametason under tio dagar, sedan jämfördes deras sjukdomsstatus med en annan grupp på drygt 4 000 covidpatienter som fått vanlig vård.
Dödligheten för dem som vårdats i respirator minskade med en tredjedel för dem som fått dexametason i jämförelse med de andra patienterna, enligt forskarna.
Läkemedelsverket gav grönt ljus
WHO kallade studien för ett ”vetenskapligt genombrott” och i Storbritannien togs beslut om att omedelbart börja behandla covidpatienter med dexametason, som är ett förhållandevis billigt och lättillgängligt läkemedel. I Sverige har Läkemedelsverket gett grönt ljus för läkare att använda läkemedlet.
SVT Nyheter har varit i kontakt med flera av universitetssjukhusen. De har alla använt dexametason eller liknande läkemedel i behandlingen av patienter med covid-19 (se faktaruta).
– Det är ett väl använt läkemedel som man har bra kontroll över. Svårt sjuka patienter tycker jag man redan i dag kan överväga att behandla, sa Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, i Aktuellt tidigare i veckan.
Sjukhusen om kortikosteroider till covidpatienter
Universitetssjukhuset i Linköping:
– Vi använder inte specifikt kortikosteroiden dexametason men har använt andra läkemedel som utövar en liknande effekt, säger infektionsläkaren David Ekqvist.
Det har inte varit standardbehandling för patienter med covid-19, utan avgörs från fall till fall.
– I vissa fall tycks det som att behandlingen haft positiv effekt men för att säga det med mer säkerhet behöver en systematisk genomgång eller studie genomföras, säger David Ekqvist.
Han ser det som troligt att dexametason kommer att få genomslag i covidvården om datan bakom den brittiska studien bekräftar resultaten som har rapporterats.
Skånes universitetssjukhus:
Vid Skånes universitetssjukhus, Sus, har man använt läkemedel som liknar dexametason vid behandling av patienter med covid-19. Fredrik Kahn och Fredrik Månsson, båda överläkare vid infektionskliniken på Sus, skriver så här i ett mejl:
”Till dags dato har vetenskapen dock varit osäker på om kortison är av godo eller skulle kunna vara till nackdel som vid SARS. Därför har varje aktuell patient värderats individuellt”.
De fortsätter:
”Våra erfarenheter är att kortison kan ha varit till nytta för vissa patienter men är enligt vår erfarenhet ingen ’undermedicin’”.
Universitetssjukhuset, Örebro:
På Universitetssjukhuset Örebro har kortikosteroider använts i utvalda fall för covidpatienter, enligt Region Örebros pressavdelning. Men eftersom de ännu inte har genomfört någon behandlingsstudie kan de inte säga något om effekten.
Karolinska universitetssjukhuset (Ecmo-centrum), Stockholm:
På Ecmo-centrum på Nya Karolinska har man behandlat svårt sjuka covidpatienter med metylprednisolon, som är liknande dexametason, sedan mars.
– Det är hittills den behandling som gett effekt på själva inflammationen hos våra covid-19-patienter. Vi har det som rutin att alla patienter med covid-19 får kortikosterioder, säger Lars Falk som är sektionschef på Ecmo-centrum.
Norrlands universitetssjukhus, Umeå:
”Vi har använt liknande behandling med annan steroid än dexametason sedan i mars och detta till svårt sjuka patienter under intensivvård”, skriver Helena Lindmark,verksamhetschef och överläkare på infektionskliniken vid Norrlands Universitetssjukhus, i ett mejl.
”Vi tycker oss ha sett positiva effekter på patientens sjukdom och har därför fortsatt behandla patienterna på detta sätt”.
SVT Nyheter har även kontaktat Akademiska sjukhuset i Uppsala men inte fått svar ännu.