Under jord ligger ett enormt nät av vatten- och avloppsrör. Många av dem har använts mycket länge och nu börjar det bli allt mer tydligt att de måste bytas ut.
Gjutjärnsrör som har legat i marken sedan 30-talet kan gå rakt av med risk för avloppsläckor som kan förorena grundvattnet och orsaka sjukdomar.
Att byta ut alla rör är ett gigantiskt arbete och mycket kostsamt. Enligt Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, skulle det kosta 25 miljarder att komma ikapp det eftersatta underhållet.
Avgiftshöjningar
KTH:s beräkningar visar att det skulle krävas i genomsnitt 30-procentiga avgiftshöjningar för vatten och avlopp i landets kommuner om alla utslitna rör ska bytas ut.
– Tjänstemännen vet ganska bra hur det ligger till, men de får inte förståelse hos den politiska ledningen. De vågar inte höja VA-taxorna. Jag menar att det här är en nödvändighet och jag är inte ensam om det. Många hävdar att vi måste höja taxorna ganska ordentligt, säger Håkan Westerlund, Centrum för drift och underhåll vid KTH.
Det är först när avloppsnäten läcker och folk blir sjuka och tvingas koka sitt drickvatten som frågan dyker upp.
– Ledningarna i marken ser man inte och så länge allt fungerar någorlunda är det ingen som tänker på det.
I Lund, Östersund och Skellefteå har dock långvariga dricksvattenavbrott blivit omskrivna. Håkan Westerlund är övertygad om att problemen kommer att bli mer frekventa i framtiden.
”Vi måste bli tydligare”
Branschorganisationen Svenskt Vatten ser ingen kris just nu, men varnar för situationen om 20 år om inte kommunpolitikerna börjar höja avgifterna och takten på bytena av vatten- och avloppsrör.
– Vi är oroade över att taxorna inte ökar i högre grad. Vi får nog göra vår hemläxa och bli lite tydligare om vilka investeringar som krävs, säger Lena Söderberg vd, Svenskt Vatten.