”Det går fort men det är logiskt. Det är begripligt, och på tio minuter har Peter Carlsson förklarat ett av världens mest spännande affärsprojekt och något som i grunden kan förändra Sverige som industrination.”

Ovanstående är ett citat från en intervju med Northvolts grundare Peter Carlsson i tidningen Teknikens Värld i maj 2019. Det illustrerar i det närmaste perfekt stämningen runt den blivande batterifabriken Northvolt vid tidpunkten.

Knappt två veckor tidigare hade Europeiska Investeringsbanken beviljat Northvolt ett lån på 3,5 miljarder kronor.

Några veckor senare hade Folksam och AMF satsat sammanlagt nästan en miljard svenska pensionskronor i fabriksbygget i Skellefteå.

Fabriken blev spiken i kistan

Det var ett projekt som hade allt. Det skulle rädda både klimatet och Europa. Bilindustrin är avgörande för ekonomin, och nu skulle inte minst de tyska biljättarna få batterier tillverkade med fossilfri el och helt utan kinesiska inslag. Europa skulle slippa beroende av Kina på ännu ett strategiskt och säkerhetsmässigt problematiskt område.

När Northvolt i höstas la den 35 meter höga jättefabriken för tillverkning av katodmaterial i malpåse stod det klart att det här löftet till kunder, investerare och politiker inte infriats.

De som tjänar på nedläggning

Det är en black om foten i Northvolts jakt på nya huvudägare i rekonstruktionen i konkursdomstolen i Texas. Bilderna i Uppdrag Granskning inifrån katodfabriken, överfylld med säckar med kasserat katodmaterial, lär inte göra förtroendefrågan enklare.

Lastbilsjätten Scania, den kund som faktiskt får batterier, och därmed är beroende av Northvolt, har skjutit till kapital på flera sätt i rekonstruktionen. Men annars är det asiatiska batteritillverkare som nog har lättast att räkna hem ett ägarskap i Northvolt. Och också de som har mest att tjäna på om fabriken läggs ner.