Det var positiva tongångar från Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) efter mötet i Bryssel. Framsteg i processen hade nåtts, menade de, och båda var överens om att Sverige kan nå målet om medlemskap i Nato i samband med Natotoppmötet i Vilnius den 11-12 juli.
En indikation på att processen har gått framåt är beskedet om att statsminister Ulf Kristersson (M) och Turkiets president Erdogan ska ha ett särskilt möte i Vilnius redan på måndag, den 10 juli. Om Turkiet varit fast beslutna att inte släppa in Sverige som Natomedlem hade ett sådant möte varit meningslöst.
Men tiden är knapp och fram till måndag kommer samtal på tjänstemannanivå att fortsätta mellan Sverige och Turkiet.
Påtryckningar väntas
För turkisk del väntas också fortsatta påtryckningar från andra Natoländer. Det finns en förkrossande majoritet inom Nato för att släppa in Sverige – bara Turkiet och Ungern har ännu låtit bli att ratificera, godkänna, Sveriges ansökan.
Det upplägg som nu tycks vara klart inför toppmötet garanterar också Erdogan en huvudroll när Natos regeringschefer anländer till Vilnius på tisdag. Betydelsen av detta ska inte underskattas.
För Turkiet finns också andra mål med agerandet inom Nato just nu. I grunden finns ett missnöje med Sverige och Sveriges hantering av terrorfrågor, särskilt då terrorgruppen PKK. Men Turkiet vill också pressa Nato som helhet att ytterligare prioritera arbetet mot terrorism. Dessutom hoppas Erdogan få löfte av USA om en affär med amerikanska F-16 stridsflygplan.
Riskabelt att blockera för länge
Samtidigt vore det riskabelt för Turkiet att alltför länge fortsätta blockera ett svenskt Natomedlemskap. Det missnöje det skulle skapa bland övriga Natoländer skulle riskera att skada Turkiets förhandlingsposition när andra frågor ska avhandlas inom alliansen.
Flera omständigheter talar alltså för att Turkiet släpper sitt motstånd mot ett svenskt Natomedlemskap i samband med toppmötet i Vilnius. I så fall räknar de flesta bedömare med att även Ungern ger klartecken för Sverige. En ratificering av det svenska Natomedlemskapet skulle då kunna ske under sommaren. Att genomföra ratificeringen före toppmötet nästa vecka blir alltmer osannolikt.
Oense om uppfyllda krav
De svenska förhandlarna anser att Sverige redan har uppfyllt de krav som ställdes i förra sommarens överenskommelse i Madrid med Turkiet och Finland. De turkiska företrädarna har hittills inte hållit med om saken. Turkiet har också varit starkt kritiskt mot de koranbränningar som ägt rum i Sverige.
Från svensk sida framhåller man gärna den skärpta terrorlagen från den 1 juni i år, som gör det brottsligt att delta i en terrorgrupp. Fängelsedomen för terrorfinansiering, som handlar om just PKK, kan också tolkas som en signal till Turkiet om att Sverige trappar upp säkerhetsarbetet riktat mot PKK.
Hur långt detta räcker är dock oklart. Koranbränningarna pressar regeringen hårt och justitieminister Gunnar Strömmer har öppnat för att se över lagstiftningen. De långa listor med krav på utlämningar av terrorister som president Erdogan flera gånger återkommit till är i åtskilliga fall helt omöjliga för Sverige att leva upp till.
Från svensk sida är förhoppningen att Kristerssons möte med Erdogan på måndag ska kunna lösa upp de sista knutarna. Bara om det sker kan den av problem kantade Natoprocessen slutligen krönas med framgång innan sommarledigheten.