Sverige och Finland har alltsedan 2014 fördjupat sitt försvarssamarbete. Nu tas nästa steg. Enligt ett regeringsförslag som lämnas till lagrådet i dag så ska regeringen från och med första augusti, kunna besluta om att ge militär hjälp till Finland, utan att behöva gå via riksdagen. Förändringen gäller kränkningar av finländskt territorium eller annan krissituation.

Regeringen ska också kunna begära omedelbar hjälp från Finland vid ett väpnat angrepp eller kränkning mot Sverige. Syftet är att vinna tid.

– Det måste ju vara så att krisen inte är över när man fattar beslutet. Här måste det till en snabbhet om man ska kunna hjälpa varandra med omedelbar verkan, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Försvarsministern betonar att om Finland är utsatt för ett väpnat angrepp kommer det även i fortsättningen vara riksdagen som fattar beslut om svenskt militärt stöd.

– Går man in i en väpnad konflikt mot ett annat land så är risken uppenbar att man är med i ett krig och då krävs det ett riksdagsbeslut, säger Peter Hultqvist.

Men vem gör bedömningen, en kränkning kan väl snabbt eskalera till en väpnad konflikt?

– Det här är ytterst ett regeringsansvar och här får man samverka med ansvariga myndigheter. En normalt fungerande regering kommer naturligtvis också ha kontakt med oppositionen.

Kan Sverige verkligen kalla sig militärt alliansfritt med det här långtgående försvarssamarbetet med Finland?

– Svar ja. Vi är inte med i någon militär allians och vi har inte ömsesidiga försvarsförpliktelser. Däremot har vi möjlighet att möta olika typer av hotbilder tillsammans.

Hur mycket tid regeringen skulle vinna på att inte gå via riksdagen vill Peter Hultqvist inte gå in på. Men enligt utredningen som lagrådsremissen bygger på kan beslutsprocessen kortas med mellan en vecka och tio dagar i snitt. 

Förändringen ligger i linje med Försvarsberedningens slutsatser men beredningen ville att lagstiftningen skulle omfatta fler länder. Regeringen utesluter inte att det kan bli så på sikt. Men de borgerliga partierna vill gå ännu längre.

– Här finns inga löften om att hjälpa varandra utan det är en möjlighet som öppnar sig och som man snabbar upp beslutsprocessen för. Men det som är nödvändigt är ett medlemskap i Nato, det hade på allvar förbättrat vår nationella säkerhet, säger liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman (L).