För 20 år sedan rökte runt 20 procent av svenskarna dagligen. I dag är anden betydligt färre; 5,8 procent.
Målet, som har satts av riksdagen, är att Sverige ska vara rökfritt år 2025. Rent konkret innebär det att rökningen ska vara nere under fem procent av befolkningen, vilket enligt Världshälsoorganistationen WHO är definitionen av ett rökfritt land.
”Varit väldigt duktiga”
Det ser ut som att Sverige kan bli det första landet i Europa att nå dit, rapporterar bland annat Euronews och nyhetsbyrån AP.
– Vi har en tobakskonvention som har ratificerats i Sverige, alltså ett globalt regelverk. Där har Sverige varit väldigt duktiga på att följa det, med till exempel rökfria miljöer eller att man inte får köpa tobak före 18. Fast där skulle man kunna bli ännu bättre och kanske höja det till 20, säger Tanja Tomson, docent i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet.
Hon lyfter också att det finns ”en ojämlilkhetsfaktor”, där grupper som har lägre utbildning och bor i utsatta områden i högre utsträckning röker.
Snusandet ökar
En högre andel unga (8 procent) röker även då och då, enligt den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Även snusanvändningen ökar, och syns tydligast bland kvinnor.
Användningen av nikotinsnus och e-cigaretter är också vanligast bland unga kvinnor. Bland 16- till 29-åringar uppgav 12 procent av kvinnorna år 2022 att de snusar dagligen.
– Frekvensen har ökat markant bland unga användare som tror att det här är ju vitt, jag får vita tänder och det är inte alls så skadligt, säger Tomson.
Kommer Sverige då att bli det första ”rökfria” landet i Europa? Kanske, säger Tanja Tomson. Hon lyfter opinionssatsningen ”Tobacco Endgame – Rökfritt Sverige 2025”, som bygger på förslaget att den dagliga rökningen ska vara nere under 5 procent av befolkningen till dess.
– Om en del av de här kraftfulla åtgärderna sker så tror jag på det.
Hur många röker i Sverige 2023?
Andelen som röker dagligen har minskat i Sverige sedan 2004.
Den genomsnittliga andelen som röker i befolkningen totalt är 5,8 procent.
Men rökningen är ojämlikt fördelat i befolkningen och det är stora skillnader mellan olika grupper baserat på bland annat utbildnings- och inkomstnivå, sysselsättning och var man bor.
Bland personer med förgymnasial utbildning rökte 12 procent dagligen år 2022. I gruppen med eftergymnasial utbildning var andelen 2 procent.
En större andel dagliga rökare finns även bland personer med sjukpenning eller annan aktivitetsersättning (18 procent), arbetssökande (8 procent) och personer med lägre inkomst (9 procent).
Den lägsta andelen daglig rökning (4 procent) finns i de yngre åldersgrupperna, 16-29 år och 30-44 år. Men en högre andel unga röker ibland.
Källa: Folkhälsomyndigheten
