Mängden förpackningar i Sverige har ökat, men återvinningen av dem ökar inte i samma takt. Ny statistik från Naturvårdsverket visar att Sverige har gått från att 2021 nå fyra av de nationella målen till att 2022 bara nå två.
– Dels kan det bero på att privatpersoner inte återvinner lika mycket, dels på grund av ökad lagerhållning, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten.
Han menar att en minskad efterfrågan på vissa typer av varor kan ha gjort att en del förpackningar som produceras inte används, och därför inte kommit till återvinning.
De mål som uppnåddes 2022 var materialåtervinningen av förpackningar gjorda av aluminium samt förpackningar gjorda av järnbaserad metall. Återvinningsgraden av glas och pantburkar låg nära målen.
Plast lägst materialåtervinningsgrad
Rapporten visar bland annat att de tidigare uppnådda målen för återvinningen av kartong- och pappersförpackningar och pantburkar inte uppnåddes 2022.
Men målet som Sverige var längst ifrån att uppnå var det för plastförpackningar. Naturvårdsverkets statistik visar att bara 35 procent av de plastförpackningar som produceras återvinns, men målet är att återvinna hälften.
– Människor kanske källsorterar fel, eller att de bara slänger saker. Det kan också vara att tillverkarna av framförallt plastförpackningar använder sig av plast som inte går att sortera ut. Det kan bero på ett flertal olika orsaker, säger Fredrik Khayati.