Regeringen vill modernisera könstillhörighetslagen, men det lagförslag som kom 2018 fick hård kritik av lagrådet.
Tidigare i veckan skickade Socialdepartementet därför ett nytt förslag på remiss. Det innehåller två nya lagar – en om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen.
”Biologiska kroppen viktig”
I söndagkvällens Agenda möttes Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnolobby som organiserar 47 kvinnorättsföreningar, och riksdagsledamoten Annika Strandhäll (S) i en diskussion om det nya lagförslaget.
På Sveriges Kvinnolobby är man rädd för att förslaget ska motarbeta jämställdhetsarbetet i Sverige.
– Jag förstår att den självupplevda könsidentiteten är jätteviktig för den här gruppen och att den ska erkännas, men för de flesta människor i samhället, tror jag, och för oss som jobbar med jämställdhet, så är den biologiska kroppen viktig, säger Clara Berglund.
Hon förtydligar:
– Det här är en förändring av vad kön är. Från att det handlar om vad kroppen är så rör vi oss mot en mer relativistisk hållning.
Tycker förslaget är bra
Annika Strandhäll, som också är ordförande för S-kvinnor, säger att hon kommer att rösta ja till förslaget i riksdagen.
– Det handlar om en väldigt liten grupp som är berörda, för dem är detta extremt betydelsefullt, säger hon.
– Jag tycker att det här förslaget är väl avvägt, jag tycker att det är ganska bra.
Men Strandhäll håller med om att det finns vissa orosmoln, och delar uppfattningen kring möjliga konsekvenser av att gå i en riktning ”där vi på något sätt fullständigt plockar bort kvinna och man”.
– Då skulle vi slå undan benen fullständigt för jämställdhetsarbetet.
Miljöpartiet säger ja till lagförslaget, Sverigedemokraterna tydligt nej medan övriga riksdagspartier vill invänta lagrådets bedömning innan de tar slutgiltig ställning, visar en enkät gjord av SVT:s Agenda.
Se mer av diskussionen i klippet ovan, och hela Agenda i SVT Play.
FAKTA: DET NYA LAGFÖRSLAGET
När regeringen ville modernisera könstillhörighetslagen 2018 fick förslaget hård kritik av lagrådet. Bland annat för att regeringen ville sänka åldersgränsen för att få göra kirurgiska ingrepp till 15 år, utan vårdnadshavares godkännande.
Nu har socialdepartementet skickat ett nytt förslag på remiss innehållandes två nya lagar – en om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen. Det här är de föreslagna förändringarna:
Lagen om ändring av kön
Departementet föreslår att barn från tolv år med vårdnadshavares medgivande ska kunna ändra sitt juridiska kön genom att ansöka hos Skatteverket, utan att det sker någon prövning eller kontakt med vården. I dag behöver man ett läkarutlåtande och vara 18 år för att ändra juridiskt kön.
Lagen om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen
Skillnaden i det nya förslaget är att det inte ska krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att genomföra kirurgiska ingrepp. Prövningen görs i stället av vården. Åldern för könskorrigerande medicinsk behandling kommer fortsatt att vara 18 år.