Kriget i Ukraina har visat på betydelsen av luftvärn. Det menar författaren och forskaren i krigsvetenskap Oscar Jonsson.

– Jag skulle säga att luftvärnet är det som håller Ukraina vid liv i dag.

Samtidigt uppges Ukraina ha varit bland de mest luftvärnstäta länderna i Europa innan kriget bröt ut. För Sverige, och många andra Natoländer, är situationen annorlunda.

En expert inom luftvärn har för SVT:s räkning gjort en uppskattning av hur stor yta som skulle kunna skyddas av det luftvärn Sverige har i dag.

Det handlar om omkring fem procent, vilket motsvarar lite mindre än Västernorrlands län.

Miljöpartiet vill köpa mer

Det finns nu förslag på att Sverige ska köpa in mer luftvärn. Men det ska främst skydda de militära styrkorna.

Miljöpartiet tycker att Sverige borde köpa in mer än så.

– Som det ser ut i dag har inte vårt luftvärn förmågan att skydda all civilbefolkning, civil infrastruktur som vi skulle behöva, säger Emma Berginger.

Hon är riksdagsledamot för Miljöpartiet och sitter även i försvarsberedningen, ett forum där samtliga partier samråder kring säkerhetspolitik.

De andra partierna har en annan åsikt. Vad tänker du om det?

– Jag tror att det här är en prioriteringsfråga, där Miljöpartiet i många lägen prioriterar den civila befolkningen och civil infrastruktur mer än vad andra partier gör.

Saknas resurser

Jörgen Berglund (M), som nyligen utsågs till ny ordförande i försvarsberedningen, håller inte med.

– Vi är ju sju partier – en majoritet – som har en annan uppfattning.

Enligt honom går det inte att bara köpa in mer luftvärnssystem. Det krävs underhåll och personal som kan sköta dem. Något som Sverige saknar.

– Det är inte bara luftvärnsförmågan som ska öka utan det är på bredden, det finns inte tillräckligt med resurser helt enkelt, säger Jörgen Berglund (M).

I december ska ett nytt försvarsbeslut fattas av riksdagen. Det kommer att staka ut inriktningen för försvaret för de närmaste fem åren, däribland vad som ska köpas in.