I tjänsten Jobskills ska asylsökande kunna kartlägga sin kompetens och komma närmare jobb. Tanken var att de enkelt skulle kunna översätta sitt CV och komma i kontakt med arbetsgivare och arbetsförmedlare.

Men numera kan inte längre arbetsförmedlare själva använda Jobskills för att hitta lämpliga kandidater till lediga jobb.

”Väljer vi hellre att vara säkra”

Bakgrunden är den juridiska utredning som gjordes efter SVT:s granskning i våras, som ledde till att tjänsten pausades eftersom man helt enkelt inte visste om den var laglig.

Vårens analys visade bland annat att de asylsökandes CV riskerade att bli offentliga om arbetsförmedlarna fick tillgång till dem.

När tjänsten sedan startade igen var det med kraftiga begränsningar – däribland alltså att arbetsförmedlare inte får göra sökningar i den.

– Vi skulle kunna ge en effektivare service om vi lät arbetsförmedlare gå in och söka i databasen, men då skulle vi riskera integriteten, och då väljer vi hellre att vara säkra, säger Erik Sandström, direktör på Arbetsförmedlingen Direkt.

Skulle spara 165 miljoner

När projektet startade gjorde Arbetsförmedlingen en intern nyttokalkyl där man kom fram till att ett digitalt verktyg skulle spara 165 miljoner årligen åt samhället. I dag vill Erik Sandström tona ned siffran.

– Det är alltid svårt att göra en totalbedömning av vad samhället sparar. Varje individ där man kan korta tiden i arbetslöshet sparar stora pengar.

Fram till i dag har satsningen på kompetenskartläggning kostat över 100 miljoner. Men Arbetsförmedlingen har inga planer på att försöka beräkna vad samhällsnyttan blir – eller i vilken utsträckning Jobskills leder till att asylsökande får jobb. Skälet är att Jobskills huvudsyfte inte är att matcha till arbete, utan att den enskilde kartlägger sina kompetenser.

– Hur många som får jobb direkt av tjänsten är inte lika viktigt, för där finns det ofta flera olika komponenter som spelar in, säger Erik Sandström.