Drygt en vecka efter masskjutningen på Risbergska skolan i Örebro går regeringen och SD fram med åtgärder för stärkt trygghet i svenska skolor.
Bakgrunden är den skolsäkerhetsutredning som sedan tidigare lagts fram för regeringen.
Möjlighet att söka igenom väskor
De åtgärder som man nu går fram med innefattar en rad skärpningar inom skollagen för att stärka säkerheten i och kring svenska skolor.
Det handlar dels om att man nu vill ålägga huvudmannen att vidta åtgärder för att säkerställa att inga obehöriga tar sig in på förskolor och skolor. Det kan ske med hjälp av lås, taggar eller passerkort.
– Alla förskolor och skolor ska vidta åtgärder för att obehöriga inte ska ges fritt tillträde till området när verksamheten pågår. Det kan till exempel handla om att stärka skalskyddet med inpasseringskontroll, säger Johan Pehrson.
Samtidigt vill regeringen och SD också tillåta rektorer att införa ökad kontroll inom skolans område. Det innebär att väskor och andra föremål ska kunna genomsökas. I utredningen var detta avgränsat till högstadiet och gymnasiet, vilket man nu vill se ytterligare utvidgning av.
– Den tragiska händelsen i Örebro visar att det måste utvidgas till hela grundskolan och Komvux, säger Johan Pehrson.
Han uppger att man nu även vill skärpa utredningens förslag om att genomsökningar ska aviseras i förväg.
– Vår ambition är att ändra förslaget så att beslut om genomsökning inte alltid måste aviseras i förväg och omfatta förskoleklass, hela grundskolan, gymnasiet och Komvux. Vi kommer återkomma med detaljer om detta när arbetet är färdigt.
Krav på beredskapsplan
En annan åtgärd som man nu går vidare med gäller ett tydliggörande krav i skollagen om att huvudmän är ansvariga för att ta fram en beredskapsplan. Det ska omfatta alla förskole- och skolenheter och ligga till grund för att hantera allvarliga våldssituationer.
I förslagen som nu läggs fram vill regeringen också se en reglering i skollagen gällande att skolor ska ha en skyldighet att anmäla alla brott till polisen där en elev misstänks inom skolans verksamhet.
– En sådan skyldighet finns alltså inte idag, säger Johan Pehrson.
Åtgärderna ska hanteras i ett snabbspår och föreslås träda kraft 1 juli 2025.
Samtidigt meddelar regeringen att man utreder reformer för elevhälsan och att det nu görs ytterligare satsningar på psykisk hälsa.