Den snälla tolkningen är att de fyra borgerliga partierna har en gemensam finansplan och liknande ambitioner när det gäller skattesänkningar. Den elaka tolkningen att de drar helt olika slutsatser om vad som är viktigast att förändra just nu.
Sänkt skatt – men för vem?
För Kristdemokraterna är kanske den viktigaste satsningen att i ett enda slag ta bort skillnaden i skatt mellan de som jobbar och pensionärer. Partiet vill dessutom se till att sänka skatten för de som får sjuk- och aktivitetsersättning. Det vill säga grupper i samhället som inte arbetar.
Det senare tycker Moderaterna är fel och det förra är ingenting som partiet vill prioritera nästa år. Tvärtom är det tydligt att den nye partiledaren Ulf Kristersson återigen vill blåsa liv i konflikten som handlar om att den som arbetar ska få det bättre, och den som inte gör det, sämre.
Moderaterna vill därför fortsätta med ett sjätte jobbskatteavdrag – det vill inget av de andra borgerliga partierna: Kristdemokraterna och Centerpartiet har egna varianter av breda skattesänkningar.
Liberalerna däremot skiljer ut sig och vill enbart rikta inkomstskattesänkningar till de som har högre inkomster. Detta genom att färre ska betala statlig skatt och genom att slopa värnskatten för de som tjänar mer än 56.000 kr per månad.
Arbetsgivaravgifter splittrar
Centerpartiet skiljer sig från de övriga borgerliga partierna på en punkt. De vill minska statens inkomster från arbetsgivaravgifterna med hela 18,2 miljarder kronor. Detta är tänkt att få fler i arbete.
De andra partierna gör en annan analys och landar tvärtom i slutsatsen att det är rätt att öka statens inkomster från arbetsgivaravgifterna. Oklart hur de bedömer att jobben påverkas.
Det går att dra en parallell till när dåvarande centerledaren Maud Olofsson – mot finansminister Anders Borgs vilja – drev igenom sänkta arbetsgivaravgifter. Samma konflikt tornar säkerligen upp sig om partierna ska göra upp.
Spara – men på vad?
När det gäller hur kalaset ska betalas finns det också både likheter och skillnader.
Samtliga partier vill stoppa de förbättringar av bland annat sjukförsäkringen och sjuk- och aktivitetsersättningen som regeringen föreslår, men man går olika långt. M och L vill spara mest och KD minst. Samtliga vill även förhindra att A-kassan förbättras, även här vill M gå längst medan KD är mer återhållsamma.
Kristdemokraterna är däremot inte särskilt återhållsamma när det gäller en höjning av momsen. Där vill partiet höja alla momssatser med 1 procent för att kunna öka statens inkomster med 14,7 miljarder kronor redan nästa år. Endast Moderaterna har en mindre momshöjning med i sitt budgetförslag, medan de andra partierna säger nej.
Moderatledaren Ulf Kristersson hävdade i dag bestämt att det bara skulle ta ett par dygn för Allianspartierna att komma överens om en gemensam budget. Det kan man med fog ifrågasätta, och även undra hur de dygnen i sådana fall skulle te sig.
SD rör till i regeringsfrågan
Dessutom finns det ytterligare en oklarhet som ter sig ännu svårare för Allianspartierna. Den är att ge ett tydligt och rakt svar på frågan hur en eventuell borgerlig regering ska förhålla sig till Sverigedemokraterna.
Den frågan återstår att lösa, och Ulf Kristersson har exakt samma hållning som sin företrädare: Att Alliansen bör försöka bilda regeringen även med stöd av SD. Något som är helt otänkbart för både Centerns Annie Lööf och Liberalernas Jan Björklund.
Svårknäckt nöt
Ser man till de förslag som finns i Sverigedemokraternas budget så kan partiet acceptera det mesta i de borgerliga partiernas budgetar. Ekonomisk-politiska talespersonen Oscar Sjöstedt har till och med redan sagt att partiet sannolikt kommer att rösta för moderaternas budget i slutomgången i riksdagen.
Även det gör att regeringsfrågan blir en än svårare nöt att knäcka för de borgerliga partiledarna.