I Frankrike har värmerekord slagits – under torsdagen uppmättes 42,6 grader i Paris. Även i Sverige har SMHI gått ut med klass 1-varningar längs Norrlandskusten för varma temperaturer. Men inte bara människor drabbas av hettan, även läkemedel kan få försämrad effekt – bara några exempel på vad en värmebölja medför för konsekvenser.

SVT:s meteorolog Nitzan Cohen svarade i Aktuellt på frågor om det varma väder som just nu ligger över Sverige.

Atlantiskt lågtryck över Spanien och Frankrike

Vad gör att det är så varmt?

– Det är framförallt att vi har en så kallad väderregim, alltså storskaligt väder där det i vissa lägen uppstår vissa situationer. Detta kallas för atlantiskt lågtryck. Vi har nu ett lågtryck på Atlanten som ligger längre söderut är vanligt, vilket bygger upp ett högtryck över Västeuropa. När vi får denna väderregim dras det upp varm luft från Afrika, över framförallt Spanien och Frankrike, säger han.

Många kommer ihåg 2003, då vi upplevde en fruktansvärd värme och tiotusentals dog. Finns det en meteorologisk likhet med denna sommars värme?

– Absolut, det var ett också atlantiskt lågtryck som låg bakom den värmeböljan. Även 1969 upplevdes något liknande – det var ett högtryck som låg över Norden i två veckor men som inleddes över Västeuropa.

”Varmare klimat leder till mer extremt väder”

Har väderregimen någon koppling till klimatförändringar, har det något att göra med en global uppvärmning?

– En enskild extrem väderhändelse varken bevisar eller motbevisar en klimatförändring. Ska man göra en koppling tittar man på hur många extrema väderhändelser vi haft under trettio år, och sedan se om vi kan jämföra det med en annan trettioårsperiod då vi vet att den globala medeltemperaturen var lägre.

– Ser vi då en skillnad och ser mer extremt väder, då kan man göra kopplingen. Det vi kan förvänta oss av varmare klimat är att det blir mer extremt väder – särskilt varmt. Och det här är ett klockrent exempel på det, menar Nitzan Cohen.