Resultatet av att ha borstat tänderna med en av blekningstandkrämerna i 30 dagar. Bilden till vänster är tagen före testet, bilden till höger i slutet av testperioden. Foto: Råd och Rön

Tandkrämsbluffen: Blekningen fungerar inte

Uppdaterad
Publicerad

Få vitare tänder snabbt, ibland efter endast en borstning. Det är löftet från tandkrämerna med ”whitening-effekt” som vi köper för att få ett bländande leende. Men tandkrämerna är ren bluff, visar ett test från Råd och Rön. Nu anmäls företagen till Konsumentverket.

”Max White”, ”Expert White”, ”White Shock”, ”Senstation White”. Så lyder namnen på några av de vanligaste blekningstandkrämerna. De utlovar vitare tänder, en av dem efter fem dagar – en annan redan efter en borstning.

Men att borsta med en så kallad whitening-tandkräm är närmast helt onödigt, visar ett test på tio vanliga produkter som Råd och Rön gjort. Man har testat varje tandkräm på 30 personer mellan 18-65 år, totalt 300 personer, i en månad. Därefter jämfördes foton före och efter testet mot en färgskala.

Resultatet: Ingenting. Aningen blankare tänder, men närmast obefintlig skillnad i färg.

– Det är ren lögn och bluff, stor marknadsföring och stora löften men ingen funktion. Det är riktigt illa, säger Ronny Karlsson, testchef på Råd och Rön, till SVT Nyheter.

Två av tandkrämerna slet hårt på emaljen

Ronny Karlsson visar upp två bilder, en på hur en testpersons tänder ser ut innan – en efter. Skillnaden är närmast omöjlig att se. Produkterna är dessutom dyrare i genomsnitt än en vanlig tandkräm. Den mest kostsamma ligger på 70 kronor.

– Det är verkligen pengar som kastas i sjön. Ingen effekt, mycket mer pengar. Konsumenter bör välja att inte köpa dem över huvud taget, säger Ronny Karlsson.

Förutom blekningseffekten har Råd och Rön undersökt det som egentligen är själva syftet med att vi borstar tänderna, nämligen hur rent det blir. Samtliga klarade av att göra rent. Men måttet för en bra tandkräm är att den ska göra rent och samtidigt slita så lite som möjligt. Endast en av produkterna lyckades med det.

– Av tio ligger åtta i en hög slitagegrupp. Två av dem ligger riktigt högt upp på slipskalan, de riskerar att komma i närheten av gränsen där tänderna börjar skadas.

Råd och Rön har testat tio tandkrämer som utlovar vitare tänder, ingen av dem gav märkbart resultat. Alla tandkrämerna finns med på bilden utom en av märket Dentalux. Foto: SVT Nyheter

Anmäls till Konsumentverket

Testets resultat är överraskande anser Olof Holmer, vd vid Kosmetik- och hygienföretagen. Enligt honom lägger företagen mycket tid och kraft på att testa sina produkter.

– Jag vore väldigt förvånad om så här stora företag inte gjort tillräckligt med tester för att kunna underbygga det som de påstår på förpackningen.

Men hur förklarar det resultaten i Råd och Röns test?

– Det gör ju inte det, så någon skillnad är det ju på hur man testat det här.

Handlar det inte helt enkelt om falsk marknadsföring?

– Det är ju så att om du påstår något, enligt marknadsföringslagen, så måste du kunna underbygga det. I så fall är det Konsumentombudsmannen som får titta på det, och det är väl alldeles utmärkt att det görs tillsyn.

Läs mer: Hon rensar ut all plast – både tandborste och tandkräm

Enligt Ronny Karlsson kan man vara säker på att om inget händer inom 30 dagar så kommer inget att hända. Råd och Rön har nu anmält tandkrämsföretagen som ingick i testet till Konsumentverket med motiveringen att påståendena de marknadsförs med, att de skulle göra tänderna vitare, är ren lögn.

– Vi hoppas att de plockar upp ärendet för falsk marknadsföring, och förbjuder dem helt enkelt, säger Ronny Hansson.

Så gjordes testet

  • Tio tandkrämer testades
  • 30 personer per tandkräm togs in till ett labb
  • Testpersonerna fick tandkrämerna i oidentifierbara tuber
  • De fick borsta tänderna i 30 dagar, två gånger per dag
  • Efter 30 dagar togs personerna åter till labbet för att få sina tänder fotograferade

Källa: Råd och Rön

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.