Runt 300 miljarder kronor i lån till och med 2035 ska finansiera den nu snabbt påskyndade upprustningen av det svenska försvaret och inom fem år räknar man med att 3,5 procent av BNP kommer att läggas på försvarsinvesteringar. Det var budskapet från Tidöpartierna på en pressträff i Rosenbad på onsdagen.

Stödet för att rusta upp är också stort bland allmänheten. Det visar en ny undersökning från Indikator.

Sammanlagt 65 procent svarar att ökade försvarsutgifter är ett mycket bra eller ganska bra ett bra politiskt förslag. Och det har ökat rejält på bara några år. När motsvarande fråga ställdes av SOM-institutet år 2020 låg siffran på 37 procent av de svarande.

– Vi ser att det finns ett mycket stort folkligt stöd för förslaget att öka försvarsutgifterna. Förslaget är än mer populärt bland Tidöväljarna – där hela 77 procent stödjer förslaget, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator.

– Noterbart är också att det endast är 10 procent som tycker att det är mycket eller ganska dåligt att öka försvarsutgifterna, säger han.

Skattehöjningar och besparingar

Medan upprustningen välkomnas av många råder det delade meningar om hur den ska finansieras.

Enligt undersökningen uppger var femte av de svarande att de vill att satsningarna ska finansieras med lån, lika många som vill att det ska göras genom skattehöjningar.

Den största gruppen, 29 procent, vill i stället se att det sker genom att man sparar på andra områden.

– Just synen på höjda skatter och att spara på andra områden är tydlig ideologiskt präglad, säger Per Oleskog Tryggvason.

Framför allt är det Tidöpartiernas egna väljare som hade föredragit omprioriteringar som finansieringskälla, där nästan hälften anger det som svar. Motsvarande siffra hos oppositionspartiernas väljare är 16 procent.

Även i frågan om skattehöjningar syns en viss skillnad beroende på var man har sin partipolitiska hemvist, där klart fler av oppositionspartiernas väljare, 30 procent, ser det som det bästa alternativet, jämfört med 10 procent av Tidöpartiernas väljare.