Om man är arbetslös måste man rapportera sin verksamhet till Arbetsförmedlingen. Detta måste ske skriftligen varje månad, antingen på papper eller via internet.
I rapporten ska man skriva till exempel vilka jobb man har sökt, om man varit på intervju och så vidare. Senast den 14 varje månad ska man ha rapporterat sin aktivitet. Gör man inte det så får man i första hand en varning. Sedan kan man bli av med sin ersättning, från en dag upp till 45 dagar. En ändring som trädde i kraft i mars 2015.
Över 60.000 har fått indragen ersättning
Det är många som råkat ut för det här. Sedan mars 2015 har 200.000 varningar delats ut. Ungefär 61.000 personer har fått sin ersättning indragen. Uppgifterna kommer från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Både Arbetsförmedlingen och regeringen menar att rapporteringen kan vara för krånglig för en del, och öppnar för att man ändrar reglerna.
– Det mest uppenbara är ju folk som har en funktionsnedsättning som gör att de helt enkelt inte klarar av att fylla i en aktivitetsrapport, och där våra arbetsförmedlare ändå måste göra det. Där är det andra insatser som behövs. Men det finns också grupper där man kan fundera på om det är meningsfullt att man ska göra det, de som deltar i vissa program och så vidare, säger Clas Olsson, biträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen.
Regeringen nöjd men vill se över regler
Från regeringens sida är man dock nöjd med förändringen i helhet, även om man kan ändra delar av reformen.
– Jag tror vi behöver göra förändringar för de personer som kanske har en funktionsnedsättning som gör det svårt att aktivitetsrapportera. Men min grundinställning är att man ska ha en kontrollapparat och visa att man står till arbetsmarknadens förfogande, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).
Oklar effekt
Vilket resultat har regeländringen haft på arbetslösheten då? Enligt Arbetsförmedlingen är det oklart. Än så länge har man inte tillgång till någon undersökning som visar om fler fått jobb. Dessutom visar deras egna mätningar att aktiviteten hos de arbetslösa inte ser ut att ha ökat för att de måste rapportera varje månad.
– Om man tittar på vad som hänt med sökaktiviteten, alltså om hur många jobb de arbetslösa söker varje månad och hur mycket tid man lägger på det, så ser det ut som att det inte är någon större förändring vare sig åt det ena eller andra hållet än så länge, säger Clas Olsson.
Är det fler som fått jobb på grund av det här?
– Det kan vi inte veta. Det skulle krävas en ganska komplicerad utvärderingsstudie med riktiga experimentliknande situationer för att reda ut det, och någon sådan har vi inte riggat.
– Tittar vi på enbart sökaktivitet så är det begränsad effekt.
”Måste ha koll på att varje arbetslös verkligen är aktiv”
Arbetsmarknadsministern menar att reformen ändå fyller en viktig funktion för att den ställer ett krav på motprestation och aktivitet från den arbetslösa.
Tycker du att det har fungerat som förväntat än så länge?
– Både ja och nej. Det är viktigt att man visar att man verkligen anstränger sig för att få jobb. Men jag tror ibland att man rapporterar för ofta och att det är för krångligt, säger Ylva Johansson (S).
– I grunden vill jag ändå försvara att vi ska ha ett system där man visar att man står till arbetsmarknadens förfogande. Det är också viktigt att Arbetsförmedlingen har det trycket på sig, att man måste ha koll på att varje arbetslös verkligen är aktiv och gör saker, så det inte flyter omkring passivitet i systemet. Det är också viktigt, säger Ylva Johansson (S).