Operationsrobotarnas fördelar är omtalade. En kirurg styr fortfarande operationen, men darrandet på handen försvinner. Patienten blöder mindre och vårdtiderna blir kortare.

Därför ville Janne Rudberg använda en robot när han skulle operera prostatan.

– Det kändes mycket säkrare än öppen kirurgi. Det var dessutom ett mindre ingrepp och jag kom snabbare på fötter, säger Janne Rudberg.

Robotar blir även vanligare vid andra operationer inom gynekologi, urologi och även allmänkirurgi.

Problemet är priset.

En robot kostar runt 20 miljoner kronor styck och operationerna blir dyrare. Inköpen har fortsatt, trots att flera rapporter från myndigheter och forskare ifrågasatt nyttan.

”Totalt sett dyrare”

Per Carlsson, professor vid Linköpings universitet, var med och gjorde den senaste svenska studien 2016. Den gick igenom flera andra hälsoekonomiska studier och kom fram till att kostnadseffektiviteten är osäker.

– Begreppet kostnadseffektivitet kan låta både byråkratiskt och knastrigt, men begreppet innehåller två viktiga dimensioner. För det första vad det ger för patientnytta och för det andra, hur mycket resurser vi lägger för att uppnå den, säger Per Carlsson, professor vid Linköpings universitets avdelning för hälso- och sjukvårdsanalys.

De studier som gjorts utgår ofta från att en robot används till mellan 200 och 300 operationer per år. Trots kortare vårdtider och andra fördelar visar studierna att robotkirurgi totalt sett är dyrare än vanlig kirurgi. Hur mycket dyrare den är varierar kraftigt med antalet operationer.

SVT Nyheters kartläggning visar att robotar i flera landsting används mindre än exemplen i studien. I bland annat Skåne, Kronoberg, Blekinge, Västerbotten och Dalarna görs mindre än 200 operationer per år.

Risken ökar därför för att robotkirurgin går ut över annan vård.

– Det här är en prioritering och gör man få operationer någonstans så tar man resurser från andra patientgrupper, som också har behov av vård, säger Per Carlsson.

Lockar kirurger

Det finns flera skäl till att landstingen köper in robotar. Östersunds sjukhus valde nyligen att köpa in en robot, trots att den som redan finns i grannlandstinget på Norrlands universitetssjukhus, inte utnyttjas för fullt.

– Vi investerade i roboten bland annat för att det är ett önskemål från patienterna. Vi vill tillgodose våra patienter med den vård som krävs. Sedan handlar det också om att vi ska kunna rekrytera kirurger. Det här är en behandlingsmetod som man som kirurg vill behärska och då lockar sjukhus med robotkirurgi. För oss är det därför en strategisk satsning, säger Anna Warg, områdeschef för kirurgin på Östersunds sjukhus.