– När Socialdemokraterna kom med löftet om vård för alla cancerpatienter inom fyra veckor så fick jag upp hoppet. Nu skulle det bli verkstad ute i landstingen, men det blev det inte.

Det säger en besviken Calle Waller, en av över 100 000 män i Sverige som lider av prostatacancer. Just för prostatapatienter är kötiden extremt lång, i snitt 170 dagar. Calle Waller, som har granskat hur det gick med vallöftet om att korta cancerköerna för Prostatacancerförbundets räkning, har själv fått stå i ett otal långa köer under sina 14 år som cancerpatient.

– När man får sitt cancerbesked så tror man att man ska dö. Så är det. Även om många inte dör så känns det så. Att det då ska ta så orimligt lång tid att få vård och behandling är helt obegripligt för den som tror att han eller hon ska dö, säger Calle Waller.

Frågan om de långa köerna inom cancervården blev en stor fråga inför förra valet. Efter flera reportage där bland annat SVT granskade cancerköerna skrev Socialdemokraterna i juni 2014 en debattartikel i DN där man framförde vallöftet om att ge alla cancerpatienter vård inom fyra veckor.

Tvingades backa direkt

Men det visade sig snabbt att målet på fyra veckors kötid var helt orimligt eftersom vårdbehovet är så olika för olika cancerformer. Socialdemokraterna tvingades backa och tog istället fram ett system som kallas SVF, standardiserade vårdförloppen, för de olika cancerformerna.

Man räknade ut vad en rimlig kötid kunde vara för olika cancerpatienter och olika behandlingar. Syftet var att korta köerna genom och jämna ut olikheterna mellan landstingen. Regeringen satsade två miljarder under fyra år på att genomföra detta system och på så sätt korta vårdköerna.

Men trots den stora satsningen visar en sammanställning att kötiderna fortfarande är orimligt långa inom många av cancergrupperna.

Statistik som SVT tagit del av från SKL, Sveriges kommuner och landsting, visar att för till exempel gruppen med allvarlig prostatacancer är det bara knappt fyra procent som får vård inom utsatt tid, dvs 60 dagar för den gruppen.

Långt ifrån målet

När det gäller patienter med cancer i urinblåsa, magsäck och matstrupen är det bara knappt var femte patient som får rätt vård inom rimlig tid. Och på liknade sätt ser det ut för många av cancerdiagnoserna.

– Vi är långt ifrån målet, säger Helena Brändström, samordnare på, SKL, Sveriges Kommuner och Landsting för systemet med standardiserade vårdförlopp.

– Men målen är satta väldigt ambitiöst utifrån hur man optimalt vill att cancervården ska se ut.

Helena Brändström menar att man nu i alla fall är på rätt väg och att köerna på vissa håll åtminstone blivit lite kortare, men detta är inget som tröstar cancerpatienten Calle Waller.

– Som jag ser det så har man slarvat bort dom här två miljarderna. Dom har använts till att skapa ett administrativt uppföljningssystem, vilket i och för sig är bra, men cancerköerna är trots detta fortfarande extremt långa för oss. Stora delar av de nya pengarna har gått till administration och inte själva vården, hävdar Calle Waller.